Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Äta eller ätas i fusionernas era

Publicerat lördag 8 april 2006 kl 12.50

I veckan som gått har det återigen strömmat in uppgifter stora företagsaffärer som handlar om fusioner, sammanslagningar, av bolag, om uppköp eller rent av om fientliga köp.

Värden för hundratals miljarder kronor är på väg att byta ägare. Drivkraften för – men också protesterna mot – sådana här affärerna ökar, ofta på ett typiskt sätt, när förutsättningarna i världsekonomin förändras. 

Från svensk horisont har till exempel Wallenbergsfärens maktbolag Investor tillsammans med det närstående riskkapitalbolaget EQT hux flux lagt ett bud värt drygt 38 miljarder för att köpa ut det medicinteknikbolaget Gambro från Stockholmsbörsen.

Ett andra exempel gäller kabel-tvbolaget Comhem som med sina två utländska ägare meddelat sin avsikt att ta över konkurrenten UPC Sverige för 3,3 miljarder, och därmed få kontroll över två tredjedelar av den svenska marknaden.

Småpotatis
Bägge affärerna kan tyckas vara småpotatis jämfört med det som händer på den internationella arenan, exempelvis beskedet tidigare i veckan att det franska telekombolaget Alcatel och amerikanska Lucent ska gå ihop och nu jagar svenska Ericsson.

Eller ta den senaste tidens bråk och kamp om uppköp av europeiska energibolag. Eller, ännu mer spektakulär, är den öppna striden om det stora europeiska stålbolaget Arcelor, där den indiskfödde stålmagnaten Lakshmi Mittal, som kontrollerar världens största stålföretag Mittal Steel, inte tycks sky några medel för att komma över Arcelor.

Medan Arcelors ägare i bland annat Frankrike och Luxemburg, med indirekt stöd från sina regeringar, försöker tillgripa så kallade giftpiller för att affären ska gå i graven, ibland med hänvisning till att en affär skulle hota landets egna industriella intressen.

Ekonomisk nationalism
I EU-länder som just Frankrike men också Italien och Spanien ökar just nu den ekonomiska nationalismen, eller om man så vill, protektionismen, i takt med att en våg av bolagsköp och sammanslagningar rullar över gränserna.

Vad är det då som driver fram stora ommöbleringar bland företagens ägare? Handlar det bara om invanda föreställningar att det är bättre att förekomma än förekommas, att äta i stället för att ätas, att alltså vinna fördelar på konkurrenternas bekostnad. Något som kan vara gynnsamt i form av lägre priser eller en nackdel i form av sämre konkurrens för dem som ska konsumera bolagens varor och tjänster.

Ändrade förutsättningar
En lite annan aspekt på frågorna finns i några forskningsrapporter som pekar på att bolagsaffärerna i hög grad är oundvikliga och ett tecken på att förutsättningarna i världsekonomin förändras. Och där den största förändringen just nu är den snabba industrialiseringen och utvecklingen i fattiga länder i Asien, som Kina och Indien och i delar av Östeuropa.

Etablerade företag i Europa, USA och Japan gör allt de kan för att behålla och förstärka sin ställning och få fram stordriftsfördelar genom sammanslagningar eller uppköp av bolag.

Och detta samtidigt som de också lockas av chansen att sänka sina kostnader genom att flytta ut sin produktion till, eller öka sin import från, just låglöneländer.

Lockar och lockas
Det bidrar också till att det är bra fart i världsekonomin och att bolagens vinster stiger. Vinster som i sin tur bidrar till att fler företag lockar och lockas till uppköp och sammanslagningar.

Samtidigt växer de hittills fattiga låglöneländernas ekonomiska makt och inflytande över världens affärer. Något som den Internationella valutafonden, IMF-chefen Rodrigo Rato noterade tidigare i veckan, när han förklarade att länder i stil med Kina måste få större rösttyngd och inflytande över valutafondens beslut när den styr och ställer över den ekonomiska utvecklingen.

Christer Hillbom
christer.hillbom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".