Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

JK vill skydda privatlivet i ny lag

Publicerat söndag 9 april 2006 kl 14.09

Uppdaterad 16:11
Justitiekansler Göran Lambertz vill lagstifta mot grov kränkning av privatlivet. Det skulle till exempel kunna innebära att medierna måste ta mer hänsyn till kändisars privatliv, säger Göran Lambertz, som inte bestämt sig för vilken typ av straff det han tycker det skulle handla om.

– Straffbelagt eller belagt med skadeståndskydd. Man kan tänka sig det också, att det inte blir något straff, utan skadestånd.

– De fall jag tänker mig är till exempel att en paparazzifotograf följer efter en enskild person, kanske en offentlig person, i mycket privata sammanhang, eller att man sprider filmer på mycket privat samvaro, till exempel om en man filmar sin sambo under ett samlag och sedan sprider filmen utan att hon vet om det, säger Göran Lambertz.

Två domar bakom förslaget
Framför allt är det två kända rättsfall som ligger bakom JK:s förslag. Det ena var en man som smygfilmade när han hade samlag med sin sambo. Videon visade han sedan för sina arbetskamrater. Högsta domstolen slog fast att det inte fanns något lagligt förbud mot att spela in filmen. Det vill JK nu ändra på.

Det andra fallet är den så kallade Caroline-domen i Europadomstolen, där prinsessan Caroline av Monaco fick rätt. Den närgångna fotograferingen utan hennes vetskap ansågs vara en kränkning av privatlivet.

Sverige måste ta konsekvenserna av den domen, anser JK, som kan tänka sig att lagen riktar sig mot medierna.

– Antag att man införde för medierna, som jag tycker att man bör göra, då får medierna ytterligare en svårighet att hantera. Det här blir ju en gränsdragningsfråga för medierna. När kränker man någon grovt, och när är det inte försvarligt?

Gammalt system faller
Skulle det bli en lag där det handlar om yttrandefrihetsbrott och tryckfrihetsbrott, då kommer det få stora följder för mediernas arbete. Det anser Olle Stenholm, som är Allmänhetens pressombudsman.

– Då innebär ju det att staten tar på sig ansvaret för att dra gränserna mellan vad som är kränkning och inte kränkning av privatlivet. Då kan man lägga ner det frivilliga system som den svenska medievärlden har tillämpat i nästan 100 år.

– Då tar staten på sig ansvaret och medierna själva har bara att följa lagen och behöver inte ägna sig åt omfattande funderingar i hägnet av så kallad självsanering som vi ju har ett utvecklat system för i Sverige, säger Olle Stenholm.

Sören Granath
soren.granath@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".