Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Liten hänsyn till naturvård efter Gudrun

Publicerat torsdag 13 april 2006 kl 05.51
Död ved behövs i skogen.

Skogsbruket har i stor utsträckning struntat i att skapa död ved för naturvården efter stormen Gudrun i södra Sverige. Det konstaterar Skogsstyrelsen i en preliminär rapport om stormen och naturvårdshänsynen.

Inom skogsbruket finns ett mål om att död ved ska sparas i skogen, eftersom en rad arter är beroende av det. Men skogsägarna i de områden som drabbades av stormen Gudrun har i stor utsträckning avlägsnat stormfällda träd i skogen istället för att lämna träd för att skapa död ved.

– Framför allt är det tall som har blåst omkull. Hälften av den stormfällda hänsynsvolymen är tall, och det beror på att det är vanligare att man lämnar tall än gran när det gäller generell hänsyn, säger Malin Andersson som har arbetat med rapporten.

Skogsstyrelsen har granskat 54 olika skogsområden, som avverkades 2002 där man iakttog generell naturvårdshänsyn, som skogsvårdslagen kräver.

Viktiga åtgärder i skogen
Generell naturvårdshänsyn kan handla om att spara boträd eller gamla grova träd eller att lämna en skärm av träd mot vattendrag. Nu har man tittat på samma områden efter stormen för att se vad som har hänt med det som skulle lämnas för naturvården.

– Ungefär hälften av det som har stormfällts av den generella hänsynen är upparbetat och uttagen ur skogen.

Varför då?

– Delvis kan det vara att man känner att det finns ett virkesvärde som man vill plocka ut. Man kanske inte riktigt ser att man borde lämna det för naturvärdets skull. Död ved är ju en väldigt viktig variabel när det gäller naturvård, säger Malin Andersson.

Lövträd har lämnats kvar i större utsträckning, men när det gäller tall har alltså det ekonomiska virkesvärdet fått styra, trots att dessa naturvärdesträd skulle vara kvar i skogen.

Mer död ved ska skapas
Enligt riksdagens miljömål ska tillgången på död ved öka med 40 procent fram till 2010. Omkring en fjärdedel av Sveriges rödlistade, hotade arter, är knutna till död ved. Det gäller insekter, lavar, mossor och svampar.

Nu sumpar man chansen att bidra till att målet uppfylls genom att ta ut de träd ur skogen, som skulle kunna skapa död ved, säger Malin Andersson.

– Det skulle jag nog säga. Det här hade varit ett bra sätt att skapa mer död ved. I samband med avverkning skapar vi ju död ved i samband med att vi gör högstubbar eller lämnar kvar delar av träd man fäller, men här får vi ett naturligt tillskott på död ved som vi borde ta hand om, för det är just tanken med att man har sparat generell hänsyn.

Vad kan man dra för lärdomar av det här inför eventuella framtida stormar?

– Jag tror att vi kommer att förtydliga vår rådgivning. Man måste fokusera mer när det gäller generell hänsyn på att lyfta perspektivet att generell hänsyn är både levande och död ved, säger Malin Andersson.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".