Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Utlandsfödda tjänar mindre än infödda

Publicerat onsdag 19 april 2006 kl 11.00
Klicka för grafik.

En LO-rapport som presenterades på onsdagen visar att löntagare födda i Afrika, Asien och Sydamerika tjänar i genomsnitt nästan 4 000 kronor mindre i månaden än infödda svenskar. Till en del beror det på lönediskriminering, men också på att personer födda i fattiga länder stängs ute från välbetalda tjänstemannayrken.

Detta är något som bekymrar LO:s avtalssekreterare Erland Olauson.

– Ja, det tycker jag naturligtvis är alldeles galet. Vi har ju som utgångspunkt att alla arbetstagare ska behandlas lika när det gäller lön och möjligheter till anställning, säger LO:s avtalssekreterare Erland Olauson.

Tjänar sämst
Det är skillnad på folk och folk på den svenska arbetsmarknaden.

En infödd svensk tjänar i genomsnitt 22 400 kronor i månaden, vilket är 2 000 kronor mer än genomsnittet för löntagare födda i utlandet. Allra sämst tjänar personer födda i Afrika, Asien och Sydamerika.

Frågan som LO-rapporten ställer är om skillnaderna beror på lönediskriminering. Svaret som ges får väl närmast betraktas som ett ”nja”. För när man bryter ner löntagarna i mindre grupper, minskar också löneskillnaderna.

Jämför man till exempel arbetare enbart med arbetare minskar lönegapet mellan svenskar och utlandsfödda till 900 kronor i månaden. För tjänstemän blir skillnaden ännu mindre.

Sämre betalda yrken
Det här beror på att utlandsfödda oftare än infödda svenskar får nöja sig med sämre betalda arbetaryrken och därmed får de som grupp också en lägre snittlön. Bara var tredje löntagare född i Afrika, Asien eller Sydamerika har ett tjänstemannayrke.

Samtidigt visar rapporten att även när alla såna här faktorer analyserats, återstår ändå ett lönegap på tre till fyra procent.

Och bakom den siffran kan en ren lönediskriminering dölja sig, enligt slutsatser i rapporten. Erland Olausons lösning på problemet är ökad facklig kontroll.

– Ofta är man överkvalificerad för de jobb man får. Och det är ju en form av diskriminering, att inte ta tillvara den kunskap som människor som kommer hit för med sig.

Vad kan man göra åt det?

– Om vi har kollektivavtal som reglerar lönenivån, då finns det inte utrymme för diskriminering. På samma sätt borde vi ha kollektivavtal som reglerar vilka kriterier som ska gälla när man anställer: hur ska urvalet ske, hur ska facket delta i det här, säger Erland Olauson.

Johan Sjöholm
johan.sjoholm@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".