Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Carlgren: Sverige är bra på integration

Publicerat onsdag 19 april 2006 kl 17.21

Invandrare i Sverige har bättre möjligheter att bli integrerade än i många andra länder i Europa. Det skriver Integrationsverket i sin nya rapport.

På flera områden finns klyftor mellan infödda och utlandsfödda, men Integrationsverkets generaldirektör Andreas Carlgren tycker ändå att Sverige ligger bra till.

– När det gäller de politiskt beslutade rättigheterna och reglerna så klassas ju Sverige som nummer två i Europa. När man tittar på arbetsmarknaden kan man se att, trots att fyra av tio av invandrarna är flyktingar, över 60 procent finns på arbetsmarknaden. Där ligger vi högt jämfört med många andra länder. Likväl gäller det att komma åt diskrimineringen som ligger bakom alla de här väntrummen som har skapats, säger Andreas Carlgren.

Mindre effektiva åtgärder
Med väntrum menar Andreas Carlgren när invandrare blir kvar för länge i något slags bidrag eller åtgärd som inte leder till jobb.

På Arbetsförmedlingen hamnar ofta en större andel utlandsfödda i de åtgärder som visat sig mindre effektiva, eller i förberedande utbildningar. Bland utlandsfödda akademiker hade nästan hälften fått tillbringa mellan fem och 13 terminer i grundläggande vuxenutbildning.

LO visar i en annan rapport att de utlandsfödda tjänar mindre än infödda svenskar, och att skillnaderna blir större ju längre från Sverige man ursprungligen kommer. Till stor del beror skillnaderna på att utlandsfödda får nöja sig med okvalificerade och lägre betalda jobb.

Även skolan ingår
Integrationsverkets rapport handlar inte bara om arbetsmarknaden, den beskriver också folkhälsan, bostäderna och skolan.

I Stockholm finns en av få arbetsförmedlingar för internationella akademiker. Där hjälper Tuula Pohakka-Ajagan välutbildade invandrare att få jobb som motsvarar deras kompetens.

Hon menar att bra kunskaper i svenska leder till jobb men att reglerna ibland hindrar dem som vill plugga.

– Reglerna säger ju att man måste söka och ta det jobbet som kan ge en individ en försörjning och där anser jag att samhället borde bestämma sig. Är det så att vi ska hjälpa de högutbildade till yrken som motsvarar deras kompetens, där de kommer att behövas? Då får man försöka ge dem möjlighet att läsa språket utan att krångla till det för dem, säger Tuula Pohakka-Ajagan på Arbetsförmedlingen för internationella akademiker i Stockholm.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".