Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svårt få rehabilitering för psykisk ohälsa

Publicerat torsdag 20 april 2006 kl 14.38

Arbetslösheten bland de som är pyskiskt sjuka är betydligt högre än bland dem som har andra funktionshinder. Samtidigt har de psykiskt sjuka mycket svårt att få rehabilitering. Det framkommer i en ny rapport som presenterades på torsdagen.

Rapporten, som presenterades av Anders Milton, nationell psykiatrisamordnare, innehåller en rad förslag till åtgärder.

Ett hinder för rehabilitering och arbete är att de olika instanserna som är ansvariga inte samarbetar, enligt utredningssekreteraren Kerstin Evelius.

– Det finns fyra aktörer som skulle kunna samarbeta: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, socialtjänsten och psykiatrin. De här fyra myndigheterna har så olika ansvarsdelar i den enskildes liv, men man får inte ihop det till en enhet, och det blir oerhört stort för den enskilda att hålla alla dessa kontakter, säger utredningssekreteraren Kerstin Evelius.

Cirka 80 000
Det finns uppskattningsvis omkring 80 000 människor i Sverige som har ett psykiskt funktionshinder. Arbetslösheten i den här gruppen är hög, omkring tolv procent, och det innebär att den är dubbelt så hög jämfört med dem som har med andra funktionshinder.

Dessutom har de med psykiska funktionshinder i betydligt mindre utsträckning än andra funktionshindrade skyddade anställningar och lönebidrag. Det finns en föreställning, enligt Kerstin Evelius att den här gruppen inte klarar av ett jobb.

Svårast för kvinnor
Och svårast är det för kvinnor med psykiska funktionshinder, som förtidspensioneras i mycket högre utsträckning än män och som har färre rehabiliteringsåtgärder att välja mellan. Dessutom går till exempel sex av tio lönebidragsanställningar till män.

– Man ser män som aktiva och familjeförsörjare, det är lättare att sjukskriva kvinnor, och att det blir lite mer passivt. Det är gamla föreställningar som lever kvar, säger Kerstin Evelius.

Könsperspektivet måste därför lyftas fram mer, föreslår den nationella psykiatrisamordnaren Anders Milton, som också vill stärka individens rättigheter och öka samhällsinstitutionernas ansvar.

– Vi vill dels stärka den enskildes möjligheter att efterfråga, bland annat via en samordnare som vi tycker ska finnas på Försäkringskassan och som ska arbeta efter den enskildes önskemål och behov och ge henne eller honom en röst in i systemet. Vi funderar också på om vi ska lagstadga den enskildes rätt till rehabilitering, säger Anders Milton.

– För det andra föreslår jag att man ska lägga press på utbudssidan, det vill säga de fyra aktörer som ska arbeta tillsammans: sjukvården, de kommunala omsorgerna, Försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket. Om man inte sköter sitt arbete, föreslår jag, ska det kosta pengar för myndigheten, för verksamheten, säger Anders Milton, nationell psykiatrisamordnare. 

Katarina Helmerson
katarina.helmerson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".