Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kulturkrönikan 23 april

Publicerat fredag 21 april 2006 kl 10.16

Om den svenska nationaldrycken mjölk och dess intressanta kulturhistoria och symbolik skriver Forskning och Framsteg.

När det späda Folkhemmet med staten och mjölkkooperationen i allians ett stycke in på 1900-talet skulle uppfostra svensken till mjölkdrickare kunde en annons låta så här: ” Du negerpojke - behåll ditt kaffe. Och du svenska flicka - drick du den goda vita mjölken! ”

Mjölkens rena vita svenskhet ställdes mot det sydländskt syndiga svarta kaffet.

Dagens svenska barnavårdscentraler är ingenting annat än uppföljarna till det tidiga 1900-talets ”Mjölkdroppar”: mjölkutdelningscentraler som skulle minska fattigsveriges 10-procentiga barnadödlighet.

Med blågul rikspropaganda och till omvärldens förundran gjordes mjölken till medelsvensk måltidsdryck. Men det var möjligt först efter industrialismens genombrott: motorburna transporter till städerna, separatorer, homogenisering och pastörisering som gjorde mjölken smittskyddad och drickvänlig.

Få varor i Sverige är mer symbolmättat svenska, noterar etnologen Håkan Jönsson. Ännu idag är det praktiskt taget omöjligt att sälja exempelvis tysk eller tjeckisk mjölk i Sverige. Ost importeras hur mycket som helst - men vår mjölk ska vara svensk!

Idag har ju artisten Jonas Gardell döpt fosterlandet till Mellanmjölkens land. I uttrycket ingår ju både mjölken och det svenska lagom-begreppet. Som lär ha få motsvarigheter i andra språk. Svensken vill vara lagom, mittemellan, försvinna i mängden och inte sticka ut. Som det heter i Olrog - visan: ”man ska göra som Svenssons gör/och inte skilja sig från mängden/man ska göra som Svenssons gör/om man gör nåt alls...”

Mjölken skulle tidigt stå för förment svensk sundhet. Den välartat rågblonda parvel som sätter tänderna i knäckebrödsmackan med Kalles Kaviar sköljer - kan vi lugnt utgå ifrån - ner mackan med ett rejält glas mjölk.

Etnologen Håkan Jönsson noterar också hur varje svenskt kommunalråd som under åren försökt dra in på mjölken till dagis och skolbespisningar snabbt fått backa inför tvärilskna föräldrar.

”Mjölk ger livsglädje... mjölk dricks av A-människor... ost på din smörgås tjockt skall du lägga - mjölk skall du dricka därtill!” Sådana nationalbudskap trummades i oss av riksföreningen Mjölkpropagandan från 1920-talet och framåt. Mjölken skulle samtidigt som gratisdryck i folkhemmets folkskolor både släcka törsten och bidra till demokratisk klasslös svensk anda.

Märkligt är att svenskar visat sig ha en internationellt mycket ovanlig genuppsättning som tillåter oss att också som vuxna inta stora mängder mjölk utan att drabbas av laktosintolerans då kroppen inte kan bryta ner mjölksockret. En teori är att vi i en dimmig forntid överlevde våra bistra vintrar genom att dricka stora mängder fet komjölk.

Från 30-talet och framåt öppnades Mjölkbarer Sverige runt. Med tiden byttes mjölkflaskorna mot tetrapack - uppfunnet av en svensk som skulle bli en av världens rikaste.

Idag dricker vi 100 mjölkliter per svensk och år men för 50 år sen var det dubbelt så mycket. På sina håll kom mjölken och mjölkfettet i vanrykte. I USA uppstod en hel anti-mjölkrörelse.

Så kom med det slutande 1900-talet något av räddningen för Sveriges 400 000 mjölkkor: det syndiga svartkaffet och den sundvita mjölken som mjölkpropagandan målat upp som fiender fann till slut varandra. Café latte- och cappucinokulturen tog landet med storm. I det trendsättande ungurbana Sverige har den klassiska gamla bryggkaffebubblan på kokplattan fått töntstämpel. Mjölkbaren har blivit amerikaniserat Coffee House. ”Helt coolt” är det också att i märkesjeansens bakficka ha en liten plastflaska med mjölkdryck. Helst med flashig design och engelskklingande produktnamn.

I det mångkulturella Sverige känns dock den gamla mjölknationalismen avlägsen. En gammal annons som ”Du negerpojke - behåll ditt kaffe! ” klingar idag av hets mot folkgrupp - ungefär som de omdöpta negerbollarna.

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".