Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Slumpmässig hjälp till långtidssjuka

Publicerat fredag 21 april 2006 kl 12.00

Många långtidssjukskrivna är det på grund av att reglerna är otydliga. Rehabiliteringen försenas också många gånger därför att arbetsgivare och myndigheter inte gör det de ska utan väntar på att någon annan ska agera. Det framgår i en delrapport till Socialförsäkringsutredningen.

– Jag skulle inte vilja säga att det är någon som sköter sig exemplariskt alltid. Det kan brista var som helst i kedjan, och det kan också vara bra var som helst i kedjan, men det är alldeles för slumpmässigt och för många inblandade för att hela kedjan ska fungera bra, säger Anna Hedborg, som leder utredningen.

Det är många som delar på ansvaret för de långtidssjukskrivna. Arbetsgivaren ska lämna en rehabiliteringsutredning till Försäkringskassan, men nio av tio gör inte det i tid. Försäkringskassan påminner å sin sida sällan om det.

Av arbetsgivarna är det få som har gjort någon åtgärd för att få tillbaks långtidssjuka i arbete.

Arbetsgivaren får inte stöd
Arbetsgivaren ansvarar för sina anställda, men enligt Anna Hedborg får de inte tillräckligt stöd till det, vare sig ekonomiskt eller med kunskaper, och däri ser hon en förklaring till arbetsgivarnas ovilja att ta itu med rehabiliteringen av långtidssjukskrivna.

– Vi lyfter ju ändå här tanken att man skulle lägga in en del system i själva försäkringen, där alltså arbetsgivare skulle kunna få hjälp av kanske företagshälsovård eller försäkringen själv som utvecklar olika metoder, men det är något som är viktigt att diskutera med de inblandade, om de tycker att det skulle vara en bättre modell, säger Anna Hedborg.

De långtidssjukskrivna som är arbetslösa ska få hjälp av Försäkringskassan, som är ännu sämre än arbetsgivarna på rehabiliteringsutredningar.

Efter ett år hade fyra av tio sjukskrivna kontaktats av Försäkringskassan.

Låg prioritet
Och själva rehabiliteringen har också flera inblandade, som till exempel landstinget för den medicinska delen, och det prioriterar de lågt.

De gånger det fungerar bra ser Anna Hedborg också ett mönster.

– Väldigt ofta handlar det om att individen själv tar väldigt mycket initiativ och vet vad han eller hon vill, och då får stöd. Det är många som vill väl, men det är många instrument som inte riktigt finns

Och när det är dåligt, vad är det då som brister?

– Då väntar den ena på den andra, och det sker väldigt lite, i bästa fall en utredning som sedan ingen riktigt tar hand om, säger utredaren Anna Hedborg. 

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".