Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Växande ekonomi gör FN:s mål nåbara

Publicerat måndag 24 april 2006 kl 05.53

Det är full fart i världsekonomin för närvarande, och vid Internationella valutafondens och Världsbankens ministermöte i helgen konstaterade man att det är möjligt att uppnå FN:s så kallade millenniemål.

Världsekonomin växer så att det knakar just nu. Kina har en tillväxt på över 10 procent, men även de fattigaste länderna går det relativt bra för. De afrikanska staterna söder om Sahara har exempelvis en tillväxt på 4,8 procent.

Men de rika länderna måste sluta dra benen efter sig då det gäller att avskaffa handelshinder för bland annat jordbruksvaror. Så kan man sammanfatta Världsbankens och Internationella valutafondens slutsatser.

Halverad fattigdom
Millenniemålen omfattar bland annat halverad fattigdom, grundskola för alla och radikalt minskad spädbarns- och mödradödlighet. Sveriges biståndsminister Carin Jämtin är försiktigt optimistisk.

– Det ser ljusare ut, och det är fortfarande möjligt att millenniemålen, men det krävs stora insatser, speciellt på den afrikanska kontinenten, säger Carin Jämtin.

Det som hotar den ljusa bilden är obalanserna; USA:s stora underskott, Kinas överskott och undervärderade valuta och mest av allt den akuta oljebristen.

Tillväxten gör att efterfrågan på olja nu är så stor att även mindre störningar får dramatiska effekter på priset. Producentländerna måste på kort sikt öka sin oljeutvinning och alla, även utvecklingsländerna, måste satsa på alternativa energikällor och kärnkraft, heter det i en av Världsbankens nya rapporter.

Kris för valutafonden
Kenneth Hermele som representerade de svenska folkrörelsernas Forum Syd höll fram det som Internationella valutafondens chef Rodrigo de Rato kallar organisationens legitimitetskris.

– Det visade sig tidigare i år när både Argentina och Brasilien betalade tillbaka alla sina skulder till valutafonden. Den har nu dels en finansiell kris, för de har inte tillräckligt med pengar för att bedriva sin egen verksamhet, utan går med underskott.

– Dels har de en väldigt stark legitimitetskris. De stora länderna sparar nu pengar på hög, särskilt i Asien, där man har stora reserver, så att man i framtida kriser inte kommer att bli beroende av valutafonden, säger Keneth Hermele.

Thomas Nordegren, Washington
thomas.nordegren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".