Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

"Skärp straffen för hot mot politiker"

Publicerat tisdag 25 april 2006 kl 16.57

Skärp straffen för den som hotar eller trakasserar en förtroendevald och inför säkerhetsansvariga i alla kommuner, landsting, inom polisen och i de politiska partierna. Så vill den statliga kommittén om hot och våld mot förtroendevalda hejda den utveckling där fler och fler politiker utsätts för trakasserier.

Förslagen finns med i den rapport som på tisdagen lämnades över till demokratiminister Jens Orback. Berit Högman som är ordförande i kommittén vet vad hon talar om, hon utsattes själv för hot och trakasserier när hon var landstingspolitiker i Värmland.

– Jag fick ju hjälp när jag väl anmälde det till polisen, det ska jag säga, men det är många folkvalda som tycker att man inte blir tagen på allvar, att man träffar en enskild lokal polis som har inställningen att ”ja du får skylla dig själv när du lägger ner den här byskolan” eller så, då stannar ju problemet vid det.

– Annars kan det vara så att det helt enkelt saknas ett system, polisen kan ju också vara rådvill, vad gör man i en sådan situation? Antag att du är kommunalråd i en kommun som har det väldigt jobbigt ekonomiskt, är då det första du föreslår en säkerhetsåtgärd för dig själv? Nej det gör man inte. De förtroendevalda har en hemläxa själva också, i att våga erkänna och våga begära hjälp, säger Berit Högman.

Mer än hälften har blivit hotade
Mer än hälften av Sveriges riksdagsledamöter har någon gång blivit hotade. Nio av tio av dem har övervägt att sluta sitt uppdrag på grund av det. Men även kommun- och landstingspolitiker får ta emot hot och i de fallen sker det oftare genom personlig konfrontation.

Trots det är det många som väljer att inte polisanmäla. Men hot mot förtroendevalda är hot mot demokratin, och därför är det viktigt att det tas på allvar, menar kommittén.

Vill ha strängare straff
Därför föreslår man en skärpning av straffet för den som hotat en politiker, precis som det idag finns ett strängare straff för den som hotar en tjänsteman.

Dessutom vill kommittén införa säkerhetsansvariga i kommuner och landsting. En person den hotade ska kunna vända sig till, och som ska kunna bedöma risken hoten medför.

Få kommuner har säkerhetsperson
Idag är det få kommuner som har en sådan person. Men Stockholms stad har Michael Engelberg, och han tror att om fler hade hans arbetsuppgifter skulle det leda till ett öppnare samhälle inte tvärt om.

– Förhoppningsvis kommer det innebära att ingen förtroendevald behöver välja om man ska göra ett framträdande eller inte, på grund av sin utsatthet. Jag skulle vilja säga att vi kommer få se förtroendevalda som kommer känna trygghet i att stå och framföra sitt politiska budskap, säger Michael Engelberg, säkerhetsansvarig på Stockholms stad.

Åsa Sandler
asa.sandler@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".