Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Oenighet om försök med genraps

Publicerat onsdag 26 april 2006 kl 06.05
Klartecken väntas för nya försök med genmodifierad raps.

Naturvårdsverket och Jordbruksverket är oeniga om hur man ska kontrollera spridning av gener från genmodifierade grödor. Inom kort väntas Jordbruksverket säga ja till nya fältförsök med genmodifierad raps för att göra fröna mer oljerika.

Men Naturvårdsverket anser att ett villkor för nya fältförsök ska vara att det ansökande företaget genomför uppföljande studier.

– Vi anser att när man odlar GMO-raps finns det en risk att generna som man för in i rapsen sprider sig till förvildad raps eller rapsens vilda släktingar, säger Mette Svejgaard på Naturvårdsverket.

Uppföljande studier
Naturvårdsverket anser att uppföljande studier bör vara ett villkor i tillståndet. Men det har Jordbruksverket hittills motsatt sig.

– Vi vill också ha studier. Men vi vill ha rätt studier. De bör utföras i ett forskningsprojekt som är designat för ändamålet och inte läggas i ett enskilt fältförsök, säger Staffan Eklöf som är chef vid växtodlingsenheten på Jordbruksverket.

Det har gjorts ett 40-tal försöksodlingar med raps. Men under alla dessa år har ni aldrig krävt uppföljande studier. Varför det?

– Vissa studier har gjorts, men inte av genspridningen som sådan, säger Staffan Eklöf.

I motsats till majs, som inte kan korsas med några vilda växter i Sverige, tillhör raps de arter som har lätt att bilda hybrider med släktingar som exempelvis åkerkål och åkerrättika.

Överförs till hybrider
Idag vet man för lite om i vilken mån de genmodifierade egenskaperna överförs till hybrider, anser Mette Svejgaard.

– Pollen från raps kan spridas väldigt, väldigt långt. Det beror på att insekter ofta sprider pollen. Försök med GMO ska bidra till att man bygger upp kunskap om vad GMO-odling innebär. Då är spridning av GMO-egenskaperna ett område som vi tycker är väldigt viktigt, säger Mette Svejgaard.

I förslaget till beslut vill Jordbruksverket ge tillstånd till försöksodlingar till 2010. Men Gentekniknämnden anser att tillstånd bara bör ges för ett år. Framför allt med tanke på att genmodifierade rapsplantor enligt erfarenheter utomlands finns kvar i många år efter att fältförsöken upphört.

Mette Svejgaard anser att försiktighetsprincipen bör gälla.

– Vi tycker att det är en sorts tillämpning av försiktighetsprincipen att man gör de uppföljningarna. Vår syn på vad som kan hända när man använder genteknik är att effekterna kan vara väldigt fördröjda. När de uppstår kan det vara svårt att gå tillbaka. Parallellt med att man utvecklar GMO-grödor måste man samtidigt bygga upp kunskapen om vad de får för påverkan på miljön, säger hon.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".