Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Arkeologer undersöker slaget vid Lund

Publicerat måndag 1 maj 2006 kl 13.30
Lars Salminen, arkeolog, vid slagfältet. Foto: Jens Ericson/SR.

Ett av de blodigaste slagen i svensk historia och på svensk mark undersöks nu av arkeologer. Slaget vid Lund 1676 mellan svenska och danska trupper varade i nio timmar och skördade tusentals offer. Den danska invasionen kunde stoppas och Skåne förblev svenskt.

Arkeologerna undersöker nu det stora danska fältlägret strax norr om Lund.

Den danske kungen Kristian V hade förklarat Sverige krig och invaderade Skåne med 14 000 man sommaren 1676. Först under hösten lyckades Karl XI mobilisera en armé för att återerövra Skåne.

Danskarna hade slagit läger norr om Lund inom synhåll för de svenska trupperna. Det var december och kallt. Sjukdomar härjade i det svenska lägret och Karl XI talade med sin själasörjare överfältprosten Haqvin Spegel. Kungen såg bara två alternativ. Gå tillbaka till Småland för vintern eller leverera batalj.

Segra eller dö
Morgonen den fjärde december anföll de svenska trupperna under mottot segra eller dö. Nio timmar senare stod svenskarna som segrare och över 9 000 man på båda sidor låg döda på de frostvita fälten norr om Lund.

– Det är ju ett av de blodigaste slagen som har varit. Procentuellt sett förlorade båda arméerna ungefär hälften av sina soldater. Det har beskrivits som en slakt snarare än ett slag, säger Lars Salminen som är arkeolog på Regionmuseet i Kristianstad.

Metalldetektorer
En del av det danska fältlägret har sökts av med metalldetektorer och man har redan hittat kulor och olika beslag. Det danska fältlägret var tre och en halv kilometer långt och man tror att man skall finna många föremål på platsen.

– Det är ju inte bara 14 - 15 000 personer som har varit här. Det har även varit kanske 10 000 hästar, fältsmedjor, bagerier, hela apparaten runtomkring som behövs för att dra runt en sådan här stridsapparat, säger Lars Salminen.

Den del av fältlägret där vi står blev också en del av slagfältet då flyende danska trupper sökte skydd i lägret.

– Nils Bjelke som var chef för kungens livregemente beskrev hur de som blev kvarlämnade i lägret massakrerades, berättar Lars Salminen.

Dåligt undersökta
Till skillnad från arkeologiska utgrävningar i städer där folk bott i hundratals år och där de så kallade kulturlagren är tjocka behöver man inte gräva mer än några decimeter ute på fälten för att hitta föremål från 1600-talet.

De föremål som nu hittas konserveras och kommer så småningom att ställas ut. Slagfälten norr om Lund är dåligt undersökta och bara några få, små skyltar med kortfattad text berättar om slaget vid Lund.

– Det kan ju vara så att svenskarna inte är speciellt stolta över framför allt slutskedet av striderna. Det spårade ju ur och blev rena massakern, säger Lars Salminen.

Jens Ericson, Malmö
jens.ericson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".