Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Oförändrad ränta

Publicerat fredag 28 april 2006 kl 11.00

Riksbanken valde att lämna räntan oförändrad vid sitt möte i torsdags. Riksbankens ränta är 2 procent och ändrades senast i februari, och i år har räntan gått upp en halv procentenhet.

Villaägare, och alla andra för den delen med lån av något slag, kan pusta ut åtminstrone till midsommar. Den 19 juni kommer nästa möjliget för Riksbanken att höja räntan.

Och att den kommer att höjas tycks vara klart.

I torsdags, ansåg till exempel statliga Konjunkturinstitutet att den svenska ekonomin kommer att snurra med sådan hög fart i år att en höjning i höst verkar närmast ofrånkomlig. Den kan komma under pågående valrörelse, om Riksbanken följer sitt tidigare fastlagda sammanträdesschema.

Det som styr Rikasbankens beslut om räntan är inflationen som som den tros utvecklas under dom kommande 12 till 18 månaderna. Förmågan att se runt hörnet kan ju variera men Riksbanken signalerar nu tydligt att inflationen under den perioden kommer att nå målet, nämligen 2 procent, och därför närmar sig tidpunkten nu raskt för en räntehöjning.

Den svenska räntan anses ändå ligga lågt vid en jämförelse med andra länder. Den är betydligt högre i USA och Storbritannien, och i EU där Sverige inte medverkar i det gemensamma ränte-och valutasamarbetet, ligger räntan i dag på 2,5 procent.

Riksbankens beslut om oförändrad ränta baseras på den bild av inflationsutsikterna som presenterades i Riksbankens inflationsrapport i februari och den nya information om den ekonomiska utvecklingen som tillkommit sedan dess.

I inflationsrapporten i februari var bedömningen att den internationella tillväxten i år, och under de kommande åren, skulle bli god. Den nya information som inkommit sedan dess tyder på att utvecklingen är något starkare än väntat. De fortsatt stigande priserna på olja och andra råvaror utgör dock en osäkerhetsfaktor både när det gäller konjunkturutvecklingen och inflationsutsikterna.

När det gäller Sverige var bedömningen i februari att BNP-tillväxten skulle tillta i år för att därefter mattas något. Nationalräkenskaperna visar att tillväxten var något svagare i slutet av 2005 än enligt tidigare bedömningar. Flera konjunkturindikatorer tyder dock på att avmattningen är tillfällig. Situationen på den svenska arbetsmarknaden har samtidigt fortsatt att förbättras och indikatorer pekar på att sysselsättningen kommer att öka även framöver. Synen på den svenska konjunkturutvecklingen är därför i stort densamma som i februari.

I mars uppgick inflationen till 1,1 respektive 1,2 procent mätt med konsumentprisindex (KPI) och det underliggande inflationsmåttet UND1X. Utfallen var högre än prognosen i inflationsrapporten, vilket framförallt beror på oväntat höga energipriser.

Bedömningen är att olje- och elpriset även framöver kommer att vara högre än vad som antogs i februari. En upprevidering av inflationsprognosen under det kommande året bedöms därför vara motiverad. Synen på inflationen på längre sikt är i stort oförändrad.

Inflationen mätt med UND1X väntas sammantaget stiga måttligt framöver och på ett par års sikt vara nära målet. Det innebär att reporäntan kan höjas gradvis. Mot denna bakgrund beslutade Riksbankens direktion att lämna reporäntan oförändrad vid torsdagens möte.

Konjunktur- och inflationsutsikterna talar för att det snart, ungefär på det sätt som marknaden de senaste veckorna förväntat sig, blir aktuellt att föra politiken i en mindre expansiv riktning för att säkerställa en inflation i linje med målet på ett par års sikt.

Liksom tidigare är det viktigt att följa utvecklingen av hushållens skuldsättning och huspriserna.

Hur penningpolitiken ska utformas framöver kommer som vanligt att bero på den nya information som inkommer om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige och vilka effekter denna kan få för de svenska inflationsutsikterna, anser Riksbanken.

Tommy Fredriksson, Ekonomiekot. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".