Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Brister i hjälpen till hörselskadade barn

Publicerat onsdag 3 maj 2006 kl 02.00
Hjälp behövs.

Omkring 40 procent av de barn som hör dåligt är inte kända av kommunerna och får därför inte hörsellärare och annat stöd i skolan. Det framgår av Hörselskadades riksförbunds årsrapport.

Ett av de barn som inte får rätt stöd är Sofia som går i nionde klass i Alingsås.

– Sofia har haft det jättetufft, hon har inte fått den hjälp som hon har behövt. Jag har fått kämpa väldigt mycket själv mot barn- och ungdomsförvaltningen och skolan. Det säger Sofias mamma Annelie Andersson.

Vad har det här lett till för Sofia när det gäller betygen?

– Hon kommer inte in på gymnasiet nu, det har vi fått besked om. Det är kärnämnen som hon inte har godkänt i, men hon ligger i och får extra hjälp så vi försöker kämpa in i det sista, sedan får vi se.

Många får inte stöd
Och Sofia är inte ensam. Enligt Hörselskadades riksförbund är det mer än 3 000 hörselskadade barn som inte får något stöd i skolan, som till exempel extra hörsellärare, hörtekniska hjälpmedel som mikrofoner i klassrummet, en förbättrad akustik och mindre elevgrupper.

Förbundsordföranden i hörselskadades riksförbund Jan Peter Strömgren har rest runt i snart alla län i landet den senaste tiden. Han tror att det mest beror på att politiker och tjänstemän inte vet hur de här barnen har det.

– Ett ord som jag tror att man kan använda både för barnen och föräldrarna är att det är en ständig kamp. För föräldrarna att skapa förutsättningar för barnet att det ska gå bra i skolan. För barnen innebär det ofta en ständig kamp att hänga med i den här hörande miljön, att man får ständigt får gissa vad som blir sagt, eller så hör man ingenting alls, säger Jan Peter Strömgren.

– Och med den kommunikationsmiljö som är i en skola idag så blir man väldigt utsatt, och därmed trött. Många hörselskadades barn beskriver när de kommer hem att det första de gör är att sova helt enkelt.

Vilka är era förslag för att komma till rätta med det här?

– Man skulle ha en speciell nationell skolorganisation, men som ska ha en regional förankring, som innebär att man har de här specialresurserna som behövs, både i form av speciella skolor och klasser, men också där man kan hjälpa de som går integrerat, att de ska finnas i varje region, som vi sannolikt får i det framtida Sverige, säger han.

Anna Larsson
anna.larsson@sr.se

Jan Andersson, Göteborg
jan.andersson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".