Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fritt val avgörande för Kongos framtid

Publicerat fredag 5 maj 2006 kl 12.30

FN satt in sin hittills största fredsskapande styrka i Kongo. Omvärlden satsar miljardbelopp för att skapa fred i Kongo, och för att landet skall kunna genomföra sitt första demokratiska val inom kort. Sverige är ett av de länder som satsar miljoner.

Det är en viktig prioritering, anser biståndsminister Carin Jämtin.

– Det är jätteviktigt. 26 miljoner är den officiella siffran på hur många kongoleser som har registrerat sig. Det måste ses som ett utryck för att kongoleserna vill utrycka sin vilja om vem som ska styra landet. Att de får möjlighet att göra det på ett fritt och korrekt sätt är helt avgörande för tron på framtiden, säger hon.

Men löser ett val Kongos problem?

– Nej, det gör det självklart inte. Ett val kommer inte att lösa Kongos problem. Men ett val ger befolkningen en möjlighet att ge uttryck för vilken regering som man vill ska styra landet, och därmed i vilken riktning.

Efter år av misskötsel, statens kollaps och krig finns det inga pengar kvar till folket. Varför är det Sveriges ansvar att försöka lösa det här?

– Det är Sveriges ansvar, men det är också alla andras ansvar. Mobutu var en diktator som styrde landet och använde pengarna till sitt eget väl och ve. I princip inga investeringar har skett under 40 års tid. Då är landet i sådan djup nedgång att det krävs insatser från stora delar av det internationella samfundet.

Man kan tycka att det är som att stoppa pengar i ett djupt svart hål?

– Ja, ur två perspektiv. Kongo är ett av världens mest korrupta länder. Det måste de arbeta med. Men behoven är också enorma. Det finns ingen infrastruktur, inga vägar eller flygplatser. Behoven är så stora att vi har svårt att förstå dem.

Nu har du träffat tre före detta motståndare. En är president och två är vicepresidenter. Tror du att de kan samarbeta efter ett val även när två av dem förlorar?

– Det är en helt avgörande fråga. De måste kunna samarbeta. Jag hoppas att själva valprocessen inte ger en förevändning för någon att tycka att valet har varit orättvist. Den som vinner valet måste vara ödmjuk och prata med förlorarna. Men förlorarna måste också vara ödmjuka och inse att de har förlorat valet.

Det finns tecken på att ledarna sätter undan medel för militära ändamål?

– Ja, och vi är många som trycker på för det vi kallar säkerhetssektorreform, och att de olika militärerna ska integreras i den nationella armén. Den processen går en aning långsamt. Det beror delvis på att en del av ledarna vill ha en säkerhet om det skulle gå illa i valet. Men utan en gemensam armé kan man inte bygga ett gemensamt land, säger Carin Jämtin.

Vincent Dahlbäck
vincent.dahlback@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".