Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Läkare skriver ut allt mindre antibiotika

Publicerat onsdag 10 maj 2006 kl 05.00
Recepten blir färre.

Svenska läkare skriver ut mindre och mindre antibiotika. Men tvärtemot vad vissa skeptiker trott har den minskade förskrivningen av antibiotika inte fått några negativa effekter. Den befarade ökningen av allvarligare sjukdomar har uteblivit.

– Jag tror att vi har fått bort en hel del onödig antibiotikaanvändning, framför allt på barn, och jag tror att det är antibiotika vid vanliga, virusutlösta infektioner i övre luftvägarna som för en 10-15 år sedan i ganska hyfsad omfattning fick antibiotika i tron att det skulle gå över fortare, säger Christer Norman, läkare i södra Stockholm och aktiv i Strama, som är ett nationellt nätverk mot antibiotikaresistens.

– Sedan har vi fått flera undersökningar som visar att antibiotika inte har någon som helst effekt vid sådana situationer. Jag tror att vi har fått en ökad medvetenhet både bland allmänheten och bland doktorer att inte använda antibiotika i de här situationerna, säger Christer Norman.

Skrevs ut i stor omfattning
Antibiotika är effektivt mot bakterier och länge skrevs det ut i stor omfattning.

Men för ett antal år sedan upptäckte man att bakterier började bli resistenta mot antibiotika, och ju mer antibiotika som användes, desto fler bakterier blev resistenta.

Då började istället arbetet med att försöka minska antibiotikaanvändandet.

Det arbetet har alltså haft effekt. De senaste åren har förskrivningarna gått ner med över 20 procent och tittar man på barn skrivs idag hälften så mycket antibiotika ut som för tio år sedan.

Farhågor kom på skam
Men det har funnits en oro för att minskad antibiotikaanvändning skulle kunna leda till en ökning av allvarliga sjukdomar, till exempel skulle den som inte får antibiotika för en lindrig öroninflammation kunna få en infektion i bensystemet bakom örat, så kallad benröta.

Men när Christer Norman och hans kollegor i Strama undersökt det sambandet har de kommit fram till att benröta inte har ökat i takt med att antibiotikan minskat.

Och Christer Norman tror att det finns utrymme för att minska antibiotikaanvändningen ytterligare.

– Det finns andra länder i Västeuropa som har ännu lägre antibiotikaanvändning än vad Sverige har. Holland, till exempel, brukar alltid ligga lägst i 30-i-topp i Europa och liknande, så vi har ytterligare en bit kvar till Hollands nivåer, säger Christer Norman, läkare och aktiv i Strama.

Åsa Sandler
asa.sandler@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".