Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Avgörande dag för Nordirlands självstyre

Publicerat måndag 15 maj 2006 kl 12.02
Storbritanniens och Irlands premiärministrar ställer ulitmatum.

Nordirlands parlament samlades på måndagen för första gången på över tre år. De 108 ledamöterna har fått ett ultimatum av de brittiska och irländska regeringarna. Inom ett halvår måste de enas om en katolsk-protestantisk samlingsregering, annars kommer Nordirlands självstyre att dras in.

I tre och ett halvt år har den palatsliknande parlamentsbyggnaden Stormont utanför Belfast stått tom, sedan det nordirländska självstyret kollapsade på oenigheter och misstro mellan katolska och protestantiska partier.

Men nu har de 108 ledamöterna kallats in av de brittiska och irländska regeringarna, och getts vad regeringarna säger är en sista chans.

Deadline 24 november
Senast den 24 november ska de ha enats om och röstat fram en katolsk-protestantisk samlingsregering. Klarar de inte att komma överens i tid för deadline dras deras löner in, Stormont stängs igen och Nordirland blir styrt från London, med hjälp av den irländska regeringen, för mycket lång tid framöver.

Det kan ta 20 år innan det blir en ny chans i så fall säger den irländske premiärministern.

– Vi menar allvar med vår deadline och  vi tänker inte blinka först, sa den brittiske Nordirland-ministern  Peter Hain på måndag förmiddag.

IRA la ner sina vapen
Det är ett vågspel de brittiska och irländska regeringarna har gett sig på, men de hoppas att deras ultimatum ska fungera.

En stor stötesten är undanröjd. Den irländska republikanska armén IRA avsvor sig allt våld och lämnade ifrån sig sina vapen förra året.

Men den andra  stora stötestenen står kvar och heter Ian Paisley. Den hårdföre protestantiske pastorn vars demokratiska unionistparti, DUP, är parlamentets största parti.

Ska det bli en deal måste Paisley regera ihop med IRA:s politiska gren Sinn Fein, som är näst största parti. Paisley har hittills vägrat att ens tala direkt med Sinn Feins ledare som han fortfarande kallar terrorister. Om han inte kan förmås att ändra inställning blir det ingen överenskommelse.

Agneta Ramberg, London
agneta.ramberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".