Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Fast krigsförbrytardomstol verklighet på måndag

Publicerat lördag 29 juni 2002 kl 14.10
På måndag träder den Internationella brottmålsdomstolen i Haag i kraft. Domstolen får rätt att döma för brott mot mänskligheten, folkmord eller krigsförbrytelser. Poängen är att avskräcka någon för att begå sådana brott. Det säger Pål Wrange, folkrättsexpert på Utrikesdepartementet.
– Man hoppas ju att rättvisa ska skipas och att det ska avskräcka från att begå sådana här brott, säger Pål Wrange på Utrikesdepartementet. Folkmord och brott mot mänskligheten det skulle aldrig få hända igen. Men exempel som Idi Amin, Pol Pot och militärregimen i Östtimor visar att historien upprepat sig, många gånger. Fast internationell domstol Åren efter andra världskriget föreslogs en fast internationell domstol där krigsförbrytare skulle ställas inför rätta. Det är först nu en sådan domstol blir verklighet. Till skillnad från specialtribunalerna för Rwanda och Jugoslavien blir den nya brottmålsdomstolen permanent. 71 länder, däribland alla EU-länder och nu senast Brasilien, Namibia och Bolivia, har ratificerat domstolstraktatet som träder i kraft på måndag. Det har gått snabbare än man trodde när avtalet kompromissades fram för fyra år sedan. Kritik om tandlöshet Bland de stater som inte ens skrivit på finns Kina, Indonesien, Irak och Turkiet. Visserligen kan FN:s säkerhetsråd föreslå mål även mot dessa länder men kritiker varnar för att systemet blir tandlöst. Fast det som bekymrar brottmålsdomstolens anhängare mest är att USA hela tiden satt sig på tvären. USA har skrivit på men inte ratificerat stadgan. Regeringen Bush sade i maj att den inte heller tänker göra det. Därmed går USA åter på tvärs mot resten av världen, det säger Pål Wrange på UD. – Amerikanarna har haft några invändningar. Man menar att det finns risk politiska åtal, den risken betraktar vi som obefintlig, säger På Wrange. Arbetetet kan undermineras Hittills har läget i förhandlingarna varit låst. USA har hotat med att kalla hem fredsbevarande trupper från Bosnien och tidigare Östtimor om soldaterna inte får straffimmunitet. Risken är att domstolens arbete undermineras - innan det ens kommit igång. Men brottmålsdomstolen, som får sitt säte i Haag, betraktas ändå av många som det viktigaste som hänt folkrätten sedan Nürnberg- och Tokyorättegångarna efter andra världskriget. Nästa år kan den ta sig an brott mot mänskligheten, om det begås några efter den 1 juli. – En förhoppning är förstås att den inte får några mål alls, för det skulle innebära att det inte inträffat några folkmord, krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten, men det är kanske en orealistisk förhoppning, säger Pål Wrange.
Gunilla Kinn
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.