Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bodström: Buggade bör informeras

Publicerat onsdag 24 maj 2006 kl 07.09

De flesta som utsätts för buggning eller telefonavlyssning ska i fortsättningen få veta det i efterhand. På onsdagen tillsätter regeringen en utredning om hur informationen ska gå till och justitieminister Thomas Bodström öppnar samtidigt för att drabbade kan få skadestånd.

– Det är trots allt en stark integritetskränkning och om det då visar sig att det inte finns skäl att gå vidare i förundersökningen tycker jag att det är en bra ordning att den här personen ska få reda på det efteråt, säger Thomas Boström.

Sedan tidigare är det tillåtet för polisen att avlyssna telefoner, i hemlighet filma personer och kontrollera post.

Mikrofoner i lägenheter
Om ett år blir det också möjligt att bugga misstänkta brottslingar, exempelvis genom att sätta in mikrofoner i en lägenhet.

Hittills har de drabbade inte fått veta något efteråt, men nu ska tidigare Säpochefen Anders Eriksson, utreda om hur det kan ändras.

Fram till i vintras tyckte inte Bodström att det behövdes någon information i efterhand. Och den som hade filmats eller fått sin telefon avlyssnad har inte heller fått veta något.

Kritik från Lagrådet
Men han ändrade sig efter kritik från Lagrådet och tycker nu alltså att det bra med information.

– Vi har fått kritik för detta och vid en samlad bedömning anser jag nu när det kommer att införas buggning någon gång nästa år är det också rimligt att man får information om det efteråt i de fall som det då inte leder fram till att förundersökningen går vidare till åtal.

Men det är alltså inte alla som filmas eller buggas som ska få information. Förundersökningen måste först läggas ner, och skulle det ändå påverka något stort polisarbete negativt är det inte säkert personen får veta något.

De flesta kommer att informeras 
Trots det tror ändå Bodström att de flesta kommer få information i efterhand.

Genom upplysningen kan, enligt utredningsdirektiven, den som utsätts för övervakning och tycker att det är fel, kräva sin rätt och exempelvis begära skadestånd.

Det gäller i sådana fall inte bara den misstänkte som direkt varit buggad, utan också de som pratat mot honom eller henne utan att ha varit misstänkta. Men då måste förstås de personerna kunna identifieras.

Osäker om skadestånd
Men Bodström har inte helt bestämt sig om möjligheten till skadestånd.

– Jag anser att buggning är det i särklass mest långgående ingreppet i och med att det sker i människors bostad och kanske arbetsplatser. Om vi kommer fram till skadestånd anser jag att det i första hand ska gälla personer som man har använt buggning emot, säger Thomas Bodström.

Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".