Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Oftast fällande dom i ekobrottmål

Publicerat onsdag 24 maj 2006 kl 18.35

Trots flera uppmärksammade ekobrottmål där de åtalade frikänts, så fälls de allra flesta som åtalats misstänkta för ekonomisk brottslighet, enligt Ekobrottsmyndighetens statistik.

Ekobrottsmyndighetens statistik visar att det under förra året blev fällande domar i hela 93 procent av åtalen.

– 93 procent, ja då är det 7 procent som är ogillat och det är kanske en ganska bra nivå. Det vore märkligt om vi fick 100 procent fällande domar, då skulle vi nog inte vara särskilt i framkant då det gäller metodutveckling eller att pröva nya brottstyper. Det säger Martin Tidén som är kammaråklagare vid Ekobrottsmyndigheten.

Under förra året kom det in drygt 4 000 anmälningar till myndigheten om misstänkt ekonomisk brottslighet. Cirka vart tredje mål ledde till någon form av rättsligt efterspel, som exempelvis ett åtal.

Måste gå igenom alla ärenden
Att så mycket som två tredjedelar läggs ner, beror enligt myndigheten på att myndigheten, till skillnad från annan brottslighet, själv måste titta på alla ärenden. I andra brottmål sållas en hel del ärenden bort av polisen i ett tidigare skede när det inte ligger något i misstankarna.

När det gäller de sju procent av målen där det blivit friande domar är de jämnt fördelade mellan stora och små mål.

Stora mål har förlorats
Samtidigt har myndigheten förlorat några riktigt stora medialt uppmärksammade mål, som Prosolviamålet och Trustormålet.

– Nu kan inte jag de här två målen, men däremot så vet jag att det var svåra frågor om bevisvärdering i de här målen. Men vi tycker att det är orättvist att man tar upp de målen för vi har andra mål där vi får betydligt längre fängelsestraff, men de blir inte massmedialt uppmärksammade.

– Vi får naturligtvis ta till oss de här domarna och andra domar, både fällande och ogillande domar och läsa igenom dem, göra analyser och bli bättre. En fråga som är ständigt på tapeten, är just den pedagogiska frågan: hur ska vi förklara de här komplicerade förhållandena på ett sådant sätt att tingsrätt och inte minst den misstänkte förstår vad vi påstår så att de kan försvara sig, säger Martin Tidén vid Ekobrottsmyndigheten.

Peter Johansson
peter.johansson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".