Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Låg aktivitet för unga förtidspensionärer

Publicerat måndag 29 maj 2006 kl 06.06

2003 slopades förtidspensionen och för de unga upp till 29 år infördes aktivitetsersättning. Tanken var att man skulle få ut fler unga i arbete och studier. Men nästan 80 procent blir kvar i systemet, rapporterar Front i P3.

Nya siffror från Försäkringskassan visar att nästan 80 procent blir kvar i systemet.

– Jag tycker vi är en bit på väg. Vi har gått från att i princip ingen kommit ur systemet till att nu ha kommit upp till 20 procent. Det är klart att vi inte ska slå oss till ro med det men det är ändå en ganska dramatisk förändring på några år, säger Försäkringskassans försäkringsdirektör Stig Orustfjord.

Du känner dig nöjd med att 80 procent unga stannar kvar i det här systemet?

– Nej. Jag är nöjd med att när vi startade handlade det om kanske en procent, och nu har samarbetet mellan oss och Arbetsförmedlingen gjort att vi gått upp till 20 procent, säger han.

Ska öka arbetsförmågan
Över tre år har gått sedan riksdagen lagstiftade om att byta namn från förtidspension till aktivitetsersättning för unga mellan 19 och 29 år. För att den unga inte ska passiviseras så betalar Försäkringskassan för olika aktiviteter som avser att öka arbetsförmågan.

Men av dem som kom in i systemet 2004 så är nu, två år senare, 80 procent fortfarande kvar i systemet.

Det totala antalet unga med aktivitetsersättning har också ökat med 25 procent de senaste åren. Idag finns det drygt 22 000 unga med aktivitetsersättning i Sverige.

Missköter uppdraget
Mikael Andreasson är en av dem. Han tycker att Försäkringskassan missköter sitt uppdrag.

– De borde varit mer engagerade i att hitta något att göra. Jag förstår inte vitsen med att de bara ska vara intresserade av att spotta ut pengar och sedan skita i om jag gör någonting eller inte. Det kallas ändå aktivitetsersättning, säger han.

Inga krav på den enskilde
Peter Ingelsson arbetar själv på Försäkringskassan. Han tycker att det finns stora brister i hanteringen av de unga. Även om en person får utföra en aktivitet som Försäkringskassan betalar så är risken stor att det stannar där, menar han.

– Det kan spela bowling i ett år utan att någonting annat har skett. Man har inte haft en tanke på att man ska koppla detta till att den enskilde ska komma vidare. När jag började på Försäkringskassan för drygt två år sedan fanns det inga utförningskrav på den enskilde överhuvudtaget.

– Det visade sig också när vi ringde upp enskilda personer att det var flera som inte hade blivit kontaktade på mer än två år. Min uppfattning är att det är rena turen om man kommer i arbetsförmedlingens händer om man har aktivitetsersättning sedan tidigare.

Matilda Rangborg, P3 Front
matilda.rangborg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".