Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ökad risk att oskyldiga döms till fängelse

Publicerat måndag 29 maj 2006 kl 16.46

Risken för att oskyldiga döms till långa fängelsestraff har ökat i och med att domstolarnas beviskrav har förändrats. Den slutsatsen drar professor Hans-Gunnar Axberger som har gjort en studie.

En förklaring är, enligt Axberger, att domstolarna de senaste åren börjat värdera målsägandens vittnesmål högre, en praxis där HD varit föregångare. Men HD:s vice ordförande Johan Munck är tveksam till Axbergers slutsats.

– Jag är lite tveksam till påståendet, men jag vill inte utesluta att han har rätt, jag behöver mer underlag i så fall för att konstatera om han har rätt eller ej.

Hans-Gunnar Axberger har granskat samtliga elva fall från 1993 och fram till idag, där personer först dömts till långa fängelsestraff, men senare lyckats få resning och friats helt av Högsta domstolen.

Uppdrag från JK
Att oskyldigt dömda sitter i svenska fängelser är något som justitiekansler Göran Lambertz tidigare har hävdat, och Hans-Gunnar Axbergers granskning är gjord på uppdrag av just JK.

I de flesta av de elva fall som Axberger har granskat, handlar det om olika sexualbrottsmål.

Mellan 1950 och 1993 finns det inget liknande fall, och en viktig förklaring är alltså att domstolarnas beviskrav ändrats, med HD som förebild, enligt Hans-Gunnar Axberger.

Vill ha skärpta beviskrav
I framförallt sexualbrottsmål använder sig domstolarna allt mer av så kallad trovärdighetsbevisning, som grundar sig enbart på målsägandens uppgifter, säger Axberger, som vill ha en skärpning av beviskraven.

– Man skulle kunna tänka sig att Högsta domstolen när det gäller trovärdighetsbedömningarna stramar upp bevisvärderingspraxis. Det är faktiskt Högsta domstolen som har öppnat för de här rena trovärdighetsbedömningarna och där har man, tycker jag, öppnat slussarna lite för mycket. Man ska nog kunna döma på den typen av underlag men det bör vara i undantagsfall, det ska inte vara regel, säger professor Hans-Gunnar Axberger.

– Vi har ett ansvar för detta, och vi har så vitt jag begriper tyckt oss ta ansvaret. Men om denna utredning och kanske andra iakttagelser kanske visar att det behövs flera prejudikat på området, då har Högsta domstolen på detta liksom på andra områden där det behövs prejudikat, ett ansvar för att ta upp mål och meddela avgöranden, det håller jag med om, säger HD:s vice ordförande Johan Munck.

Angela Wiese
angela.wiese@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".