Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Utredningar påverkas av polisers humör

Publicerat fredag 2 juni 2006 kl 06.10
Arga poliser utreder sämre.

Polisers sinnesstämningar kan få stor betydelse för hur olika brott utreds visar en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet. Till exempel är en glad, arg eller stressad polis inte lika noggrann som en rädd eller nedstämd polis.

Forskaren Karl Ask har studerat hur erfarna kriminalpoliser bedömer förhör som gjorts med bland annat vittnen.

– Det finns ett betydande tolkningsutrymme kring central information i utredningen, till exempel hur ett vittnesmål utvärderas, säger han.

Varför är det så farligt?

– Det finns principer inom rättsväsendet att man ska vara objektiv. Men det här visar att under vissa omständigheter gör man avsteg från objektiviteten, säger Karl Ask.

Glad polis vill förenkla
Om en polis är arg eller glad, så är den polisen inte lika noggrann som den polis som är nedstämd eller rädd. Enligt doktoranden Karl Ask vill en glad eller arg polis hellre förenkla, jämfört med en rädd eller nedstämd polis som är mer analytisk och djupgående i utredningsarbetet. Det kan få stora konsekvenser.

– I det långa loppet hotar det rättsäkerheten därför att misstänkta personer som är oskyldiga blir misstänkta längre än vad som är nödvändigt. Dessutom minskar chansen att döma skyldiga gärningsmän vid en rättegång, säger Karl Ask.

Sammanlagt har 200 erfarna kriminalutredare och 126 polisaspiranter deltagit i fyra olika studier om hur olika sinnesstämningar påverkar ett utredningsarbete.

Press utifrån påverkar
Till exempel så kan stress och press utifrån leda till att poliserna inte blir lika analytiska och kritiska som annars. I utredningen av mordet på Olof Palme för 20 år sedan, så anordnades ju bland annat en vittneskonfrontation där Lisbeth Palme fick identifiera den mordmisstänkte Christer Pettersson.

Kritiken efteråt mot vittneskonfrontationen var bland annat att Christer Pettersson haltade, till skillnad mot de andra. Dessutom var hans kroppshållning annorlunda.

– I det fallet fanns väldigt starka förväntningar och krav utifrån på att man skulle nå ett visst resultat. Det kan ha lett till att man inte gjorde en lika kritisk bedömning av vittneskonfrontationen. Man var inte lika noggrann när man valde ut vilka personer som skulle ingå i konfrontationen, till exempel, säger Karl Ask.

Uppmuntrar till mer reflektion
Han föreslår därför att polisen ska ändra sitt sätt att föra anteckningar vid utredningar för att uppmuntra mer analytiska arbetsmetoder.

– En sak är att man bör se över de rutiner som finns för att dokumentera information i förundersökningar. Förutom att dokumentera det som man upplever vara mest relevant för ett ärende så kanske man också bör reflektera över varför man väljer att dokumentera viss information. Uppmuntra till mer reflektion, helt enkelt, säger Karl Ask.

Jan Andersson, Göteborg
jan.andersson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".