Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Konstgjord andning för Östersjön

Publicerat onsdag 31 maj 2006 kl 12.50
Övergödningen leder till syrebrist, algblomningar och bottendöd.

Östersjöns tillstånd inger oro och det går långsamt att bygga reningsverk och åtgärda utsläppen från jordbruket. Nu utreds hur man ska kunna ge Östersjön konstgjord andning genom att pumpa ner syre på havsbotten.

Professor Anders Stigebrandt vid Göteborgs universitet har fått uppdraget att utreda om detta är möjligt.

– Jag håller på med en utredning för Naturvårdsverket som jag ska leverera ganska snart. Där kommer jag att föreslå ett pilotexperiment, berättar han.

Anders Stigebrandt är en av de forskare som hårdast har drivit att kvävereningen i våra reningsverk skulle vara bortkastade pengar. Men andra forskare hävdar att kvävereningen har varit betydelsefull och effektiv i de inre kustområdena på ostkusten.

Konstgjord syresättning
De svenska reningsverken har framför allt varit inriktade på att rena fosfor, kväverening har kommit senare. Övergödningen med kväve och fosfor har lett till syrebrist, algblomningar och bottendöd i delar av Östersjön. Därför bör man testa konstgjord syresättning med hjälp av propellrar eller pumpar, menar Anders Stigebrandt.

– Det är en åtgärd i väntan på att Östersjön blir bättre. Man blandar om lite grann i vattnet, från 60 meter och ner till 125 meter, säger han.

Det finns ingen erfarenhet av konstgjord syresättning i havsområden. Men Vilhelm Granéli, limnolog från Lund har arbetat med konstgjord syresättning i sjöar i Sverige. Han är tveksam till metoden.

– Rent tekniskt fungerar det relativt bra. Det har man testat i sjöar. Men problemet är att effekten på fosfor inte är så tydlig som man hade hoppats. Det fungerar inte särskilt bra på lång sikt, säger Vilhems Granéli.

Satsning på reningsverk
Man måste se Östersjön som en helhet. Det behövs nu en rejäl satsning framför allt i Baltikum och Polen både på reningsverk och minskade utsläpp från jordbruket, anser Vilhelm Granéli.

– Man måste gå vidare med försöken att minska både fosfor- och kvävebelastningen. Vi har fortfarande en belastning som är flera gånger högre än den vi hade för 50 år sedan, säger han.

Striden mellan forskarna om huruvida man ska koncentrera sig på kväve eller fosforrening beror inte minst på komplexiteten i Östersjöns ekologiska system.

– Att vi är oense beror på att vi inte har total kunskap. Då hade vi inte varit oense. Den kunskapen måste vi fortsätta jaga, säger Anders Stigebrandt.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".