Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Mål om fler unga på högskolan skjuts upp

Publicerat lördag 3 juni 2006 kl 12.30
Stora barnkullar på 90-talet har lett till brist på högskoleplatser.

I många år framöver kommer det att vara svårt för dagens stora ungdomskullar att få plats att studera på universitet eller högskola. Skälet är att så många barn föddes i början av 1990-talet.

Regeringen anser därför att det inte är realistiskt att nå det så kallade femtioprocentsmålet - alltså att hälften av alla ungdomar börjar på högskolan innan de fyller 26 år.

– Det är ett mål som måste skjutas på framtiden, det är inte realistiskt idag. Den verkligt stora utmaningen är den demografiska explosion vi står inför och då får femtioprocentsmålet nog stå tillbaka till en lite mer långsiktig utveckling, säger utbildningsminister Leif Pagrotsky.

Var kommer nivån att hamna med en socialdemokratisk politik de närmaste åren?

– Jag kommer att jobba för att dagens nivå med 45-46 procent kan upprätthållas, men det är inget jag ge besked om nu, det ska vi bedriva ett budgetarbete om, säger Leif Pagrotsky.

Regeringen har länge haft som mål att hälften av alla ungdomar ska börja studera på högskola innan de fyller 26.

Som bäst var det för några år sen då nästan 48 procent av alla ungdomar började på högskola. Idag har den andelen sjunkit till mellan 45 och 46 procent. Siffran kommer att dyka till runt 36 procent om inte tiotusentals nya högskoleplatser inrättas de närmaste åren.

Stora barnkullar
Idag finns 112 000 20-åringar, år 2010 är de 20 000 fler, alltså 132 000. Babyboomens barn från början av 1990-talet föddes samtidigt som nedskärningarna började. De var så många att dagisplatserna inte räckte och i skolan fick de outbildade lärare.

För att ungdomarna ska ha samma chans som dagens ungdomar att komma in på en högre utbildning krävs 10 000 nya högskoleplatser varje år, i fyra år.

– Då är det ungefär 40 000 platser. För som det ser ut nu så är man genomsnittligt ungefär fyra år vid universitet eller högskola, säger Stig Forneng på Högskoleverket.

Kostnaden för en sådan utbyggnad skulle bli ungefär fyra miljarder kronor.

Alliansen vill inte ha fler platser
Den borgerliga alliansen vill satsa på att förbättra utbildningen istället för att utöka med fler platser. Det tycker Leif Pagrotsky är upprörande och han kritiserar alliansen för att i sitt vårbudgetförslag vilja spara så mycket på högskolan att tusentals studenter och lärare måste sluta.

Moderaternas skoltalesman Sten Tolgfors säger att om man vinner valet kommer inga platser att dras in och ingen ska behövs sluta. Han säger också att socialdemokraternas högskolepolitik har havererat och att kvalitén måste höjas och utbildningarna respekteras på arbetsmarknaden.

– Vi ska inte ha en situation där högskoleexaminerade går nästan direkt från högre utbildning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Då är något fel och då har respekten för den högre utbildningen urholkats, säger Sten Tolgfors.

Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".