Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bränd skog gynnar fåglar och insekter

Publicerat söndag 4 juni 2006 kl 16.45
1 av 2
Den tretåiga hackspetten lockas till döda träd där det finns gott om skalbaggar.
2 av 2
Naturvårdsbränna i Västmanland.

Förr brann det mycket oftare i skogarna i Sverige. Numera gör man istället planerade naturvårdsbrännor för att gynna vissa fågelarter, insekter och växter, som är beroende av eld.

Ekot har besökt ett område utanför Kolsva i Västmanland. Där brändes ett hygge på 28 hektar för några år sedan. Det har bland annat gynnat den tretåiga hackspetten. Brännan ligger på Sveaskogs mark och naturvårdsbränning är ett krav för de skogsägare som är miljömärkta i det så kallade FSC-systemet.

– Vi ska bränna fem procent av den friska, torra marken som vi avverkar per år. I vårt fall i norra Bergslagen är det ungefär 90 hektar om året, säger Henry Westman från Sveaskog.

Vi står här på ett hygge som brändes för ett par år sedan. Här ser man svarta stammar och stubbar. Vad är det som händer med naturen efter en bränning?

– Efter en bränning är det mycket förkolnade och döda träd som är intressanta ur biologisk synvinkel. Många skalbaggar och andra organismer lever här. På de lever bland annat tretåig hackspett som vi har studerat, säger Torbjörn Hegedüs som är ordförande i Västmanlands ornitologiska förening.

Vad är det som gör den här miljön gynnsam för tretåig hackspett?

– Det är just de döda träden där det finns skalbaggslarver och andra insekter som den hittar under barken, granbarkborrar och andra, säger han.

Vissa insekter känner av bränd skog på mils avstånd och kommer farande direkt. Den här biotopen gynnar inte bara tretåig hackspett utan också andra fågelarter som spillkråka, grå flugsnappare och nattskärra.

Torbjörn Hegedüs har gjort en inventering för Världsnaturfonden av hur olika hyggestyper påverkar tretåig hackspett.

– Det finns speciella brännor som heter naturvårdsbrännor. Då sparar man mycket träd och sätter sedan eld på skogen. I de brännorna har vi funnit att det funnits mer tretåig hackspett. Sedan har vi jämfört det med markberedningsbrännor och där är de färre. Vi har även jämfört med vanliga hyggen och där har vi sett en väldigt stor skillnad, säger han.

Hur viktigt är det att skogen brinner regelbundet för den biologiska mångfalden?

– Det är väldigt viktigt. Speciellt när i alla fall vi i Västmanland och Uppland har så dåligt med urskog och naturskog. Vi har en brist på naturliga skogar med många döda träd, säger Torbjörn Hededüs.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".