Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Irritation över USA:s vägran att godkänna domstol

Publicerat onsdag 3 juli 2002 kl 12.11
Irritationen växer i omvärlden över USA:s vägran att godkänna den nyinrättade internationella krigsförbrytardomstolen. Överraskningen är stor på många håll när gemensamma fredsinsatser nu hotas. Men den amerikanska hållningen har varit känd i åratal.
Europa hurrade unisont inför måndagen när den permanenta brottmålsdomstolen inrättades i Haag – detta trots att alla inblandade har varit väl medvetna om att denna domstol aldrig skulle godkännas av USA. Motståndet har i åratal varit kompakt och enigt – hos presidenten – oavsett partitillhörighet – regeringen och kongressen. Väntat EU-länderna kan knappast i något skede ha trott att USA skulle vika sig på den här punkten. Ändå är reaktionerna idag bestörtning och överraskning. Nu när frågorna ställs på sin spets: FN:s polisutbildningar i Bosnien och i Kosovo – mandaten kommer inte att förlängas om inte USA ges immunitet från domstolen. Fredsstyrkorna i Balkan, Libanon och Västsahara – samma sak. USA kräver undantag Genom inrättandet av denna i sig viktiga brottmålsdomstol hotas nu samordnade aktioner mot stridande folkgrupper världen över. USA kräver undantag för att delta. Hela FN försvagas Går FN:s säkerhetsråd med på detta – ja, då har inte bara domstolen försvagats betänkligt redan från start – utan hela FN. Då har omvärlden tillerkänt USA en särställning – supermakten som inte behöver stå till svars för sina handlingar. Går säkerhetsrådet emot – då raseras den nuvarande formen av fredsinsatser totalt. USA klarar sig ändå För USA:s del gör det förmodligen inte så mycket – det kan till och med vara en fördel. USA är starkt nog att genomföra insatser helt på egen hand – och i den mån det behövs allierade – kan ju utvalda länder erbjudas att delta. Svårt för EU:s Nato-medlemmar Betydligt besvärligare är det för EU, främst för EU:s Nato-medlemmar. Här har alltid betonats att USA måste finnas med, även när det gäller insatser i själva Europa, om de ska bli framgångsrika. EU har varken satsat tillräckligt på en militär uppbyggnad eller en samordnad utrikespolitik för att bli kraftfullt nog att gå in och stävja konflikter på egen hand. En uppbyggnad är visserligen på väg men både vad gäller den europeiska insatsstyrkan och utrikespolitiken – är fortfarande förutsättningen att USA står bakom och backar upp. Detta trots en stigande irritation över USA:s agerande så som underkännandet av Kyotoavtalet om miljön, vägran att förbjuda användandet av landminor och testandet av biologiska vapen, för att nämna några av föregångarna till dagens, betydligt allvarligare, schism kring fredsinsaterna. Trodde att det gick att övertyga De drivande länderna bakom inrättandet av brottmålsdomstolen må ha levt i tron att det skulle gå att övertyga USA om dess förträfflighet. Så blev inte fallet och nu väntar i bästa fall en kompromiss som förmodligen ger USA rättighet att inte delta eller att använda sin vetoröst i säkerhetsrådet för de egna medborgarna. Ilskan och irritationen pyr vidare och med förnyad styrka inom EU och FN inför övermakten.
Christina Gustafsson
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.