Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Föreningslivet fel väg till väljarna

Publicerat måndag 12 juni 2006 kl 05.00

Internationellt sett är Sverige ett land med högt valdeltagande. Ändå oroar sig politikerna över att det finns områden där valdeltagandet minskar. Därför satsar regeringen 20 miljoner kronor för att få föreningslivet att öka valdeltagandet. En satsning som får kritik.

Statsvetaren Susanne Lundåsen har studerat sambandet mellan föreningsengagemang och valdeltagande och funnit att ett aktivt föreningsliv inte betyder att fler går och röstar när det är val, utan tvärtom.

– Bara för att man har många föreningar i en kommun betyder inte det att man går och röstar i någon högre utsträckning.

Finns det någon förklaring till det?

– Människor föredrar att engagera sig i enskilda sakfrågor eller frågor som rör orten eller platsen där man bor, men känner att de inte vill engagera sig i politiska partier.

Regeringen satsar alltså miljoner på att få fler att rösta i år, trots att svenskarna redan är väldigt bra på att gå till valurnorna. Omkring 80 procent gör det i varje val.

Men det finns ett några områden där valdeltagandet är lägre.

Förorter och glesbygd
Mest kända för sitt låga valdeltagande är miljonprogramsområdena i storstädernas förorter. Att det också finns några glesbygdsorter med lågt valdeltagande är inte lika uppmärksammat.

I valdistriktet Markbygden, med huvudorten Långträsk i Piteå kommuns inland röstade i det förra valet bara drygt varannan av de omkring 450 röstberättigade.

Här stämmer inte teorierna om att det är utländsk bakgrund och kultur- och språkproblem som ligger bakom det låga valdeltagandet, och inte heller det här med låg föreningsaktivitet. Utan precis som forskningen visar så är många i Markbygden mycket aktiva i föreningslivet. Ändå är valdeltagandet lågt.

Poströstningen minskade
Den förklaring som ligger närmast till hands till att valdeltagandet sjönk kraftigt i det förra valet jämfört med hur det varit tidigare var stängningen av posten. Många är äldre och har brukat poströsta. 2002 var möjligheterna att poströsta mycket begränsade och då blev det så att många lät bli.

– Jag tror att det fullständigt handlar om tillgänglighet. Men det får vi också utvärdera nu när vi har en så god, jag hoppas att det blir en god, tillgänglighet och möjlighet att rösta under detta val. Då får vi se om det handlar om det, säger Mats Johansson, ordförande i valnämnden i Piteå.

– Är det så att det handlar om ett demokratiskt problem utifrån att man på landsbygden inte är nöjd med vad de politiska partierna för för politik centralt så är det något för de politiska partierna att ta tag i ordentligt.

Stefan Winiger
stefan.winiger@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".