Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Organdonatorer kan bli kända

Publicerat torsdag 4 juli 2002 kl 06.13
Sverige ligger nästan sämst till i Europa vad det gäller organdonatorer. Som ett försök att förbättra den statistiken är nu företrädare på Socialstyrelsen villiga att diskutera en förändring av sekretessen så att donatorn blir känd för den som tar emot organet.
En som bara kan tänka sig att donera om sekretessen hävs är Magnus Tamelander. – Här ligger morfar. Hjalmar Styrbjörn Tamelander, berättar Magnus Tamelander på Vaksala kyrkogård där han själv vill vila en dag. Men till skillnad från sin morfar kan Magnus Tamelander tänka sig att bli begravd utan alla sina organ. Fast om han skulle donera, vill han få ett tack av den som mottar något av hans organ, annars känns det inte meningsfullt. – Alla människor vill göra gott på något vis, alltså bidra med något till sin omgivning eller på något vis få erkännande eller så att säga något slags utbyte, säger han. Drygt tio donatorer per miljon Idag är organdonation sekretessbelagt, och diskussionen om man ska avanonymisera donatorn existeriar i princip inte i Sverige som i dagsläget har drygt 10 donatorer per 1 miljon invånare. I jämförelse med med andra europeiska länder ligger Sverige nästan sämst till, och i kölvattnet av det tycker nu chefen för donations- och transplantationsfrågor på Socialstyrelsen Håkan Gäbel att det är dags att vi börjar diskutera möjligheten med en känd givare. – Jag tror att det skulle ge samhället, ge sjukvården en möjlighet att på ett eller annat sätt uttrycka tacksamhet. Socialstyrelsen kan ju då vara någon form av förmedlare utav ett budskap men det är personalen inom sjukvården som själva får ta de här initiativen, och jag skulle hälsa med tillfredsställelse om det blev en diskussion om de här frågorna, säger Gäbel. Skeptisk transplantationsläkare Idag är väntetiden för njurtransplantation upp till tre år, och för dem som väntar på hjärta-lunga-lever transplantation dör mellan 30 och 40 procent, men att avanonymisera donatorn är ingen lösning, anser Michael Breimer, professor på enheten för transplantation och leverkirurgi på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg: – Det finns ju de som sätter upp regler att 'jag vill donera mina organ men jag kan inte tänka mig att de doneras till personer som har de och de sjukdomarna' eller liknande grejer och det har vi ju också då inte accepterat att man villkorar för då blir det ju som ett köp och sälj-system, säger Breimer.
Anna Tibblin Hansson, Ekot

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.