Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Skolverket föreslår nya friskoleregler

Publicerat torsdag 15 juni 2006 kl 04.00

Skolverket lämnar på torsdagen ett förslag till regeringen om nya regler för hur det ska gå till när en ny friskola ska starta, och hur mycket friskolorna ska få i bidrag.

Förslaget har gjorts tillsammans med Friskolornas riksförbund och Sveriges kommuner och landsting, som är överens i de flesta frågorna.

Bland det nya är att en friskola som vill starta och kommunen ska ha ett samråd i inledningsskedet, något som kan minska risken för konflikter, tror Ingegärd Hilborn, chefsjurist på Skolverket.

– Det kan man hoppas, eftersom tanken är att det ska föras en diskussion mellan kommunen och den fristående skolan innan man etablerar sig. Därmed bör man också kunna undvika konflikter. Det är ju också ett intresse för de elever som väljer den fristående skolan, säger hon.

Vanligt med oenigheter
Det är vanligt med bråk och konflikter mellan kommuner och friskolor. Kommunerna säger att de kan få betala för tomma skollokaler när eleverna börjar i friskolor, och friskolor kritiserar kommunerna för att de ger orättvist låga bidrag.

Både Friskolornas riksförbund och Sveriges kommuner och landsting ställer upp på de flesta nya regelförslagen.

Ansökan om en ny friskola ska ske före 1 februari året innan skolan ska starta, istället för 1 april som det är nu. Då får alla mer planeringstid.

Kommunernas beskrivningar över vilka konsekvenser en ny friskola får ska bli bättre. Skolverkets bedömningsgrunder ska bli tydligare, om varför verket säger ja eller nej.

Den som vill starta en friskola måste först ha en dialog med kommunen.

Öppet och rättvist system
Kommunala bidrag till friskolor måste grundas på vad de kommunala skolorna väntas kosta, det som står i budgeten. Elever som kostar mer, och dyrare utbildningar, ska få extra.

Kommunerna måste visa hur de har räknat ut beloppen, och bidragen får inte ändras under året. Meningen är att få ett öppet och rättvist system, säger Ingegärd Hilborn.

– Då ska villkoren vara likvärdiga, oavsett om man går i en fristående skola eller i en kommunal skola. Det är ett elevperspektiv, säger Ingegärd Hilborn.

Kan dröja åratal
Sveriges kommuner och landsting vill inte att en friskola ska kunna överklaga bidragsbeloppet. Men överklaganderätten slogs fast i riksdagen nyligen, av den borgerliga alliansen och miljöpartiet i majoritet.

Flera av förslagen kräver ändringar i skollagen. Det betyder att det kan ta flera år innan förslagen kan bli tvingande lag. Eftersom Sveriges kommuner och landsting och Friskolornas riksförbund är överens om det mesta kan flera av regelförslagen ändå börja tillämpas tidigare på frivillig väg.

Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".