Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Bloggkrönikan den 17 juni 2006

Publicerat onsdag 14 juni 2006 kl 22.43

Bloggar saknar ofta den relevans som krävs för en regelbundet återkommande krönika och de verkligt nyskapande tankarna tänks någon annanstans.

Ekot har sänt Bloggkrönikan i 41 veckor. Det är något längre än en normal mänsklig graviditet. Vi har rent av gått någon vecka över tiden och ändå blir resultatet något av en antiklimax, nämligen ett beslut att avsluta experimentet Bloggkrönikan.

Beslutet är genomtänkt och kan sammanfattas så här:

Den så kallade bloggosfären är en växande, mångfaldig och bångstyrig arena där mängder av människor skriver ner tankar och upplevelser av helt skilda slag och kvalitet. Detta har naturligtvis ett berättigande i sig men är för närvarande kanske mer intressant på grund av sin existens än för sitt innehåll. Det som skrivs i bloggosfären kan självfallet säga något om vårt samhälle och dess utveckling, men saknar ofta den relevans som krävs för en regelbundet återkommande krönika.

Vi har under de gångna nio månaderna gett våra lyssnare och webb-besökare en liten inblick i vad som skrivs på en del bloggar – en liten flik av verkligheten sedd genom många olika temperament. Någon övergripande krönika om vad som sägs i bloggosfären i stort är omöjlig att göra, lika omöjlig som att i ett fyra minuter långt Ekoinslag sammanfatta allt som sägs i samhället.

Bloggkrönikan har framför allt intresserat sig för politiska och samhällsinriktade bloggar, som lite elakt har kallats för megafonbloggar. För det mesta utgörs innehållet av reaktioner och synpunkter på sådant som de etablerade medierna redan tagit upp och ofta bättre och mer djuplodande än vad bloggarna gör. Megafonerna är sällan nyskapande och kreativa utan rider mest sina gamla käpphästar. Ofta kan det också vara svårt att veta vilka som ligger bakom texterna. Här kan dölja sig redan etablerade politiska tyckare eller kommersiella krafter. Frågor om trovärdighet och kunskapsnivå är högst relevanta och har också ställts till oss av kritiska lyssnare.

När de politiska bloggarna är som sämst kan man jämföra dem med illa tillyxade tidningsinsändare i sms-format. Att hitta det välskrivna, välgrundade och samtidigt relevanta kan osökt få en att tänka på det gamla ordstävet om gumman som klippte grisen och nödgades konstatera att det var mycket väsen och lite ull.

Att hitta självständiga och fristående bloggare kan vara svårare än många tror. Bloggosfären vimlar av tyckare som redan har andra plattformar för sina idéer. Politiker bloggar för att få fler väljare, kvällstidningarna startar bloggportaler för att knyta läsarna ännu närmare sitt varumärke, journalister bloggar om sådant som inte håller för publicering i pappers- eller webbtidningen, författare bloggar för att sälja fler böcker.

När det gäller de bloggar av privat dagsbokskaraktär som går under benämningen shoppingbloggar eller kattbloggar tycks mottot vara: Jag skriver en blogg, alltså finns jag. Naturligtvis kan man även på sådana sidor hitta en och annan relevant tanke om samhället, men det kan vara som att leta efter en nål i en höstack. Självklart säger dagboksbloggandet en del om vårt samhälles behov av självexponering och självbespegling men är kanske intressantare för en sociolog eller idéhistoriker än för Ekot.

Bloggar är en ung företeelse och bara en liten del av internet, som i sig onekligen har förändrat världen, vårt sätt att uppfatta den och kommunicera om den. Men samtidigt som bloggen som uttrycksform rymmer en mängd möjligheter finns också så stora begränsningar inbyggda i själva mediet att det är omöjligt att sia om bloggarnas förmåga att påverka samhällets utveckling.

Själv har jag flera gånger under arbetet med Bloggkrönikan kommit att tänka på den afrikansk-amerikanske poeten Gil Scott-Herons klassiska 70-talsepos The revolution will not be televised. Revolutionen kommer inte att sändas i tv, den kommer inte att gå i repris, den är live.

Livet levs inte heller på nätet och de stora, verkligt nyskapande och kreativa tankarna hittar man inte på bloggarna. De tänks helt enkelt någon annanstans.

Jörgen I Eriksson
jorgeni.eriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".