Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Riksbanken höjer viktigaste styrräntan

Publicerat tisdag 20 juni 2006 kl 09.31
Klicka för grafik.

Uppdaterad 16:45
Riksbanken höjde på tisdagen räntan med 0,25 procentenheter till 2,25 procent. Det innebär att lånen till bostaden, bilen, båten eller den platta tv:n blir dyrare för dem som tar nya lån.

– Det går bra för svensk ekonomi och det går också bra i omvärlden. Vårt jobb är att värna prisstabilitet och se till så att vi också har en stabil ekonomisk utveckling framöver. Alla våra analyser bygger på att vi gradvis behöver gradvis höja räntan för att uppnå detta, säger riksbankschefen Stefan Ingves.

Är detta Riksbankens midsommarpresent till svenska folket?

– Vi behöver göra detta nu. Att det sedan råkar vara midsommar senare i veckan har inte något med penningpolitiken att göra. Man måste komma ihåg att räntenivån i Sverige, kanske inte om man jämför med andra länder, är mycket låg. Räntenivån i ett historiskt svenskt perspektiv är också mycket låg. detta innebär att vi på senare är har haft en mycket, mycket god ekonomisk utveckling i Sverige och det är någonting som alla har nytta av också till midsommar.

Det är inflationens utveckling som bestämmer Riksbankens räntebeslut. Farten i den svenska ekonomin är fortsatt god, och inflationen väntas nå upp till inflationsmålet två procent om ett par år, om reporäntan höjs gradvis.

Det där är den formel som Riksbanken använder numera, och syftar främst till att öka förståelsen för hur Riksbanken resonerar om räntan. Ökad transparens eller öppenhet brukar det kallas.

Ytterligare höjning kan behövas
Riksbanken meddelar också att det är rimligt att räkna med att reporäntan kommer att behöva höjas ytterligare.

I slutet av 2006 väntas räntan ligga på 2,75 procent, i slutet av 2007 3 procent och 2009 nära 4 procent.

Det är möjligt att det finns behov av något fler räntehöjningar under det närmaste året än vad marknaden under den senaste tiden förväntat sig.

Inflationen stiger
Inflationsrapporten som publiceras på tisdagen visar att inflationen har stigit det senaste året. I maj var den 1,6 procent, enligt de måttstockar som används, KPI och UND1X.

Till stor del beror den högre prisökningstakten på stigande priser på energi, men även priserna på vissa andra varor har höjts i snabbare takt än tidigare.

– Detta behövr vi göra för att värna prisstabiliteten och en stabil ekonomisk utveckling och det tjänar alla på i Sverige.

Belöningen kommer senare?

– Den finns där därför går det bra för Sverige så går det bra för alla, säger Stefan Ingves.

Inflationen svänger
Inflationen kommer att svänga kring 1,6 procent det närmaste året och därefter stiga något ytterligare. På ett par års sikt väntas inflationen vara i linje med inflationsmålet två procent.

Prognoserna bygger på antagandet att penningpolitiken gradvis blir mindre expansiv.

Uppgången i inflationen dämpas av att priserna på importerade varor endast stiger marginellt. Den inhemska inflationen bedöms däremot öka relativt snabbt framöver till följd av bland annat att det inhemska kostnadsläget stiger i takt med att konjunkturen förbättras. 

Den ekonomiska tillväxten i Sverige och i omvärlden är fortsatt hög. Under de närmaste åren väntas konjunkturuppgången fortsätta men i lugnare takt.

Jämfört med bedömningen i februari väntas tillväxten i omvärlden bli högre.

God utveckling
Exporten och investeringarna bedöms öka snabbare i år. Prognosen för tillväxten i hushållens konsumtion har däremot reviderats ned till följd av oväntat svaga utfall både i slutet av förra året och i början av detta år. Flera faktorer talar dock för en god utveckling av konsumtionen framöver, till exempel stigande förmögenhet och sysselsättning.

Den förbättrade konjunkturen har lett till att arbetsmarknaden fortsätter att förstärkas. Sysselsättningen stiger och indikatorer tyder på att den kommer att öka även framöver.

Även utbudet av arbetskraft tilltar under prognosperioden, vilket innebär att arbetslösheten sjunker relativt långsamt.

För att säkerställa en inflation nära målet och bidra till en balanserad realekonomisk utveckling bör penningpolitiken föras i en gradvis mindre expansiv riktning.

Hushållens skuldsättning
Mot denna bakgrund beslutade Riksbankens direktion att höja reporäntan med 0,25 procentenheter vid måndagens möte. Liksom tidigare beaktades även att hushållens skuldsättning och huspriserna fortsätter att stiga snabbt.

Det konsumtionsutrymme som många har haft med låga räntor minskar och det leder till en behövlig avkylning av bostadsmarknaden, säger professorn i fastighetsekonomi, Stellan Lundström.

– På sikt får detta en avkylande verkan på fastighetsmarknaden, men det som håller emot är ju fortfarande att konjunkturen och arbetssituationen är så goda så att folk har mycket mer jobb i dag och det är det som styr villamarknaden.

Finns det behov av att kyla ner bostadsmarknaden?

– Ja, Sverige har ju inte haft en bostadsmarknad som stegrats snabbast men det är klart att en stor del av konsumtionsökningen i samhället är att hushåll har belånat sina hus och sina bostadsrätter och vi kommer att kunna se en konsumtionsminskning. Den har ju varit rekordartad de senaste åren.

Utrymmet att konsumera minskar lite när räntorna går upp?

– Ja, och inte bara lite grann. Det minskar ganska mycker faktiskt, för höjer man räntan en procentenhet från nuvarande nivå så blir det ju en ordentlig kostnadsökning för hushållen och det innebär att husen blir billigare och vi köper lite färre kapitalvaror, säger han.

Tommy Fredriksson
tommy.fredriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".