Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Rysk energi splittrar EU

Publicerat torsdag 22 juni 2006 kl 06.10

En rad EU-länder har under det senaste halvåret höjt en varningens finger för att Ryssland kan komma att använda sin olja och gas som ett vapen i tider då energiresurserna börjar sina. Det tycks dock inte finnas någon gemensam Rysslandspolitik inom EU.

Medan en del EU-länder börjar göra sig alltmer ovänner med Ryssland skyndar andra att teckna lukrativa långtidskontrakt.

Om en månad håller de sju rikaste länderna i världen plus Ryssland sitt G8-möte i ryska S:t Petersburg. För första gången står Ryssland som värd för ett G8-möte. En av huvudfrågorna är energisäkerheten i världen och Ryssland vill visa att landet är en säker leverantör av olja och gas, inte minst till Europa.

Den ryska naturgasen tillgodoser en fjärdedel av Europas gasbehov redan i dag. När det gäller oljan är Ryssland det näst största exportlandet inom EU.

Misstro mot Ryssland
Sedan Ryssland chockhöjde priset på sin exportgas till Ukraina i slutet av förra året har dock många europeiska huvudstäder reagerat med misstro mot Moskva. Kan man verkligen lita på att Ryssarna levererar sin energi utan att helt plötsligt ställa orimliga ekonomiska eller rent av politiska villkor?

De baltiska staterna, Polen och även Sverige har tillhört de länder som varnat för ett alltför stort energiberoende från Ryssland. Från Ryssland kom svaret nästan omgående.

”Det finns andra om det inte passar”
”Det finns inga risker med att handla rysk energi. Vi vill främst handla med Europa men det finns andra marknader som Ryssland kan vända sig till om det inte passar, inte minst finns den energitörstande asiatiska marknaden”, svarade Moskva.

Medan ordkriget pågår mellan vissa EU-huvudstäder och Moskva har under tiden en rad EU-länder passat på att försäkra sig om sin framtida energisäkerhet.

Kontrakt med Danmark
I veckan blev det känt att Storbritannien och Danmark tecknat långa kontrakt om leverans av rysk gas. I tisdags var Italiens nye premiärminister Romano Prodi på besök i Ryssland för att diskutera långtidskontrakt och eventuella nya gasledningar som ska nå ända till Italien.

Även Finland öppnade i veckan möjligheten för att landet ska importera rysk naturgas via den gasledning som börjat byggas under Östersjön och som ska gå från Ryssland till Tyskland.

Vladislav Savic, Moskva
vladislav.savic@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".