Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Få tror på regeringens skolpolitik

Publicerat söndag 2 juli 2006 kl 12.30

Bara 30 procent av allmänheten har stort förtroende för regeringens skolpolitik. Mer än dubbelt så många har litet förtroende för skolpolitiken. Det visar en SIFO-undersökning gjord på uppdrag av de båda lärarfacken, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund.

– Politisk klåfingrighet, politiska försök, experimenterande, reformer åt alla möjliga håll som inte är finansierade är inte det som lärarna vill ha, inte det som väljarna vill ha. Både lärare och väljare vill ha en skola som ger eleverna kunskap. Jag uppfattar att nu ger väljarna politikerna bakläxa, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund.

Ett tusen personer ur allmänheten över 15 år har intervjuats av SIFO. På frågan ”Hur stort förtroende har du för att regeringens skolpolitik leder till bästa skola för varje barn?” svarade 30 procent att de har ganska eller mycket stort förtroende för regeringens skolpolitik.

Mer än dubbelt så många har litet förtroende för regeringens skolpolitik. 64 procent svarade att de har ganska litet eller mycket litet förtroende för regeringspolitiken på skolområdet.

Fler tror på oppositionen
Förtroendet för att den borgerliga oppositionens skolpolitik leder till bästa skola för varje barn, är något högre. 40 procent har ganska eller mycket stort förtroende för den borgerliga politiken.

Färre har lågt förtroende för allianspartiernas skolpolitik. 46 procent har ganska eller mycket litet förtroende för den.

Metta Fjelkner i Lärarnas riksförbund tror att det låga förtroendet för skolpolitiken beror på att politikerna lagt sig i och käbblat om skolans inre liv, till exempel om hur undervisningen ska bedrivas.

”Borde bli en tankeställare”
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz tror att de spruckna förhandlingarna mellan miljöpartiet och regeringen som innebar att det ännu inte kommit någon ny skollag spelar en viss roll. Samtidigt tycker hon att en del skolpolitiker får ta på sig skulden för de låga förtroendesiffrorna.

– Politiker bedriver ofta en allmän debatt om en allmän skola som så att säga inte finns. Det betyder att man ofta svartmålar den svenska skolan på ett sätt som gör att många inte känner igen sig. Det här borde bli en tankeställare för dem som lättvindigt svartmålar den svenska skolan, säger Eva-Lis Preisz

Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".