Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nya riktlinjer för invandrare i grundskolan

Publicerat onsdag 5 juli 2006 kl 12.49

Bara ungefär hälften av de barn som kommer sent från andra länder och hoppar in i den svenska skolan klarar behörighet att få börja på gymnasiet. Det beror bland annat på att en del kommuner är mycket dåliga på att undervisa de här eleverna.

Nu ska regeringen be Skolverket göra riktlinjer för kommunerna att följa så att fler sent anlända elever ska klara sig.

– Framför allt för att stärka kvalitén på undervisningen så att fler elever trots tuffa förutsättningar faktiskt får möjlighet att klara grundskolan, säger skolminister Ibrahim Baylan.

För ett och ett halvt år sedan slog Skolutvecklingsmyndigheten larm om att skolorna runt om i landet skiljer sig kraftigt åt när det gäller att ge stöd och undervisa elever som kommer sent från andra länder.

Som sent ankomna räknas barn som ankommer inom sex år från det att de slutar grundskolan, alltså barn i elva-årsåldern eller äldre.

Skolor olika bra
En del skolor är bra. Där låter lärarna pedagogiska överväganden avgöra hur de ska arbeta med eleverna. Man har individuella lösningar och en varierad undervisning där varje elevs behov styr.

I de dåliga kommunerna används kollektiva lösningar. Alla elever får lära sig samma saker på samma sätt. Alla får samma undervisningstid och organisationen styrs av okunskap, ekonomi, tradition och särintressen, enligt Skolutvecklingsmyndigheten.

Enligt regeringens statistik klarar till exempel Järfälla och Lund att ge över 70 procent av sent anlända elever gymnasiebehörighet, medan bara drygt 30 procent av eleverna klarar det i Malmö och Södertälje.

Nationell strategi
På fredag beslutar regeringen att Skolutvecklingsmyndigheten ska ta fram en nationell strategi för att öka likvärdigheten mellan skolorna.

Skolverket ska ta fram riktlinjer för hur kommunerna ska arbeta.

– Syftet är att få en större likvärdighet. Exakt hur riktlinjerna ska se ut är det som Skolverket ska titta på. Min ambition är att det ska finnas både en nationell strategi och riktlinjer som är färdiga inför nästa läsår. Jag är övertygad om att många kommuner kommer att se detta som ett bra stöd för sitt arbete, säger Ibrahim Baylan.

Bengt Hansell
bengt.hansell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".