Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Byggboom i svensk kriminalvård

Publicerat torsdag 20 juli 2006 kl 12.40

Det byggs fängelser i Sverige som aldrig förr. 3 000 nya fängelseplatser ska stå klara år 2010.

Enligt Kriminalvården har Sverige behövt bygga ut sina anstalter länge, inte minst häktesplatserna, eftersom överbeläggningen varit stor.

– Sverige har ett mycket stort utbyggnadsprogram. Vi väldigt glada inom Kriminalvården för att vi har fått pengar. Vi behöver mycket väl de platser som vi nu bygger och som vi projekterar för, säger Lars Nylén, generaldirektör för Kriminalvården.

Sala och Saltvik
I Sala ska landets största kriminalvårdsanläggning stå färdig nästa år, en nybyggd anstalt med 342 platser. Fängelset i Saltvik utanför Härnösand ska få en särskild säkerhetsanstalt.

Totalt bygger kriminalvården nytt på 17 orter i Sverige. Det ska skapas 1750 helt nya anstaltsplatser till i svensk kriminalvård fram till år 2010. Samtidigt ska några gamla fängelser läggas ner och ersättas med nybyggda. Sammanlagt ska Kriminalvården därför bygga 3 000 platser.

Allt fler i fängelserna
Lars Nylén tycker att platserna behövs. Han säger att Sverige haft den snabbast ökande antalet fångar i Europa det senaste decenniet.

– Det är två faktorer: det ena är kriminaliteten och hur domstolarna ser på det och vilka påföljder de väljer för de brott som åtalas. Vi har sett att antalet utdömda fängelseår har ökat och antalet intagna i fängelse har ökat. Dessutom ökar antalet häktade. Jämför vi bara livstidsdomar så är de väsentligt många fler än vad de var för tio år sedan, säger han.

”Fullproppat”
Med de nya anstaltsplatserna hoppas Lars Nylén också att vården av de intagna ska bli bättre, framför allt att det ska bli lättare att hitta platser inom olika vårdprogram.

– När vi nu bygger nya institutioner och vill byta ut de gamla fängelserna från slutet av 1700-talet och början på 1800-talet så är det för att få en modernare institutionsverksamhet. I det ligger naturligtvis att vi först och främst får fler platser och vi kan differentiera klienterna på ett bättre sätt, för i dag är systemet fullproppat, säger Lars Nylén.

Elsa Helin
elsa.helin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".