Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Få hatbrott leder till åtal

Publicerat onsdag 26 juli 2006 kl 12.01

Antalet anmälningar av hatbrott mot homosexuella har ökat de senaste åren. Men enligt en ny studie från Forum för levande historia går få anmälningar vidare till åtal och om de hamnar i domstol tar domstolen ofta inte hänsyn till hatbrottsmotivet.

När en person misshandlas eller hotas på grund av sin sexuella läggning är det ett så kallat hatbrott. Hatbrott ses som extra allvarliga efter som de strider mot det demokratiska samhällets grundläggande princip om alla människors lika värde, därför ska de dömas hårdare än andra brott enligt straffskärpningslägen.

2004 polisanmäldes 614 homofobiska hatbrott i Sverige. Det är mer än en fördubbling jämfört med året innan.

Endast tio procent leder till åtal
När forskarna sedan har tittat närmare på de allvarligaste brotten som misshandel, olaga hot och ofredande har de funnit att endast tio procent av dem gick vidare till åtal.

För tre veckor sedan misshandlades 19-åriga Cecilia sedan hon frågat en tjej om hon var homosexuell.

– Jag var på en musikfestival och pratade med några tjejer där och frågade en av dem om hon var homosexuell och då slog hon mig i ansiktet. Jag upplevde att det var väldigt kränkande att hon slog mig i ansiktet på grund av en sån fråga, berättar Cecilia.

– Särskilt när hon slog mig en gång till när jag sa att jag var det.

Åklagare har snävare definition
Cecilia har polisanmält misshandeln och polisen rubricerar händelsen som hatbrott. Och enligt studien från Forum för levande historia har Säpo, som registrerar hatbrott en vid tolkning av begreppet, medan åklagare och domare har en snäv tolkning av vad som är hatbrott.

Det är en förklaring till att åtalen är så få trots att anmälningarna ökar, anser forskaren Eva Tiby.

– Om det är så att domstolarna kräver att det ska vara ett homosexuellt offer och att gärningsmannen ska ha en bevisad homofobi, då har man en väldigt snäv syn på det hela och då blir det så här få fall som prövas, säger Eva Tiby.

Och överåklagare Sven-Erik Alhem håller till viss del med om Eva Tibys kritik vad gäller tillämpningen av straffskärpningslägen.

– Det är en oklarhet. Och det hänger samman med att åklagare och domare är väldigt noggranna med klarhet beträffande att det är styrkt, att det förhåller sig på det sätt som krävs så att det ska vara straffskärpningsgrund.

– Jag tror att det är det närmast som gör att det blir en kontrast mot Säpos registrering. 

Ulrika Mannberg
ulrika.mannberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".