Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nato skulle stödja Sverige med kärnvapen

Publicerat lördag 5 augusti 2006 kl 05.00

Svenska militären hade kanaler för att begära kärnvapeninsatser från Nato under kalla kriget. Det visar brev och anteckningar från sent femtiotal som forskaren Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut har tagit fram.

– Det är ett brev från den danske försvarsstabschefen till sin svenske kollega Rickard Åkerman från tidigt 1957 och där framgår det att Åkerman har frågat om någonting och den danske försvarsstabschefen behöver mer uppgifter om det hela, säger Robert Dalsjö.

– Det är väldigt mycket omskrivet, men en blyertsanteckning i marginalen, av Rickard Åkermans hand, visar att det här handlar om de procedurer som man använder sig av när man beställer kärnvapeninsats från Nato.

Brev visar kontakterna

Ett utdrag ur brevet som Robert Dalsjö pratar om.

”A-bomber”
Blyertsanteckningen i kanten lyder: Avser a-bomber och rekvisition av a-bombsfällning. A-bomb är en vedertagen förkortning för atombomb.

Tre veckor senare fick den svenska försvarsstabschefen besked från sin danske kollega.

– Ja, det framgår av en minnesanteckning som han har gjort från ett möte tre veckor senare, att han har träffat sin danske kollega och att han där har fått uppgifter mer om hur man ska bära sig åt, vilka måldata och annat som man behöver kunna lämna för att få en kärnvapeninsats gjord.

Vilka slutsatser drar du av detta?

– Jag drar slutsatsen att man från dansk sida, och därmed indirekt från västligt Nato-håll, åtminstone ville skapa förutsättningar för att svenskarna på ett effektivt sätt skulle kunna begära kärnvapenunderstöd.

– Sedan var det ju till syvende och sist upp till de som hade kärnvapen om man i det läge då de behövdes skulle leverera dem eller inte. Eller om de behövdes bättre någon annanstans. 

Samarbetet närmare än vad som sas
Ekot har tidigare rapporterat om de nya uppgifter som framkommit av den svenska militärens samarbete med Natoländerna under det kalla kriget, som gick stick i stäv med den offentliga neutralitetspolitiken.

Nu tillkommer alltså uppgifterna om att Sverige inte var främmande för att begära hjälp i form av kärnvapeninsatser, som i så fall kunde riktas mot hamnar och flygplatser i Baltikum och Finland, och till och med i Sverige, enligt Robert Dalsjö.

– De flesta av de som sysslade med säkerhetsfrågor, såg kärnvapen som en naturlig och nödvändig del av krigföringen, blev det krig var det som man räknade med skulle fälla avgörandet.

Diplomat avfärdar tanken
Men diplomaten Sverker Åström, som arbetade på Utrikesdepartementet under kalla kriget, säger att tanken på kärnvapeninsatser var helt främmande för Sverige och något som man helt tog avstånd ifrån.

Däremot kan militären ha fört diskussioner om vad som skulle kunna hända vid ett sovjetiskt anfall på Sverige, säger Sverker Åström.

– Om vi angreps av Sovjet, och Amerika var intresserade av att hjälpa oss, det är klart att man mellan svenska och amerikanska officerare säkert diskuterade hur den hjälpen skulle kunna se ut. Och då är det ju möjligt förstås, det vill jag gärna medge, att man också har talat om att amerikanarna då gärna ville använda kärnvapen mot baltiska hamnar exempelvis, säger diplomaten Sverker Åström.

Elsa Helin
elsa.helin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".