Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kortare domstolsköer med extrapersonal

Publicerat torsdag 10 augusti 2006 kl 06.00

Under flera år har antalet inkomna mål till domstolarna ökat i antal, och högarna med mål som inte är avgjorda har vuxit. Nu anställer domstolarna extra personal som ska jobba bort omkring 35 000 mål som ännu inte är avgjorda.

Länsrätten i Stockholm har främst låtit skattemål och socialförsäkringsmål vänta. Mari Andersson är lagman på länsrätten och hon menar att dröjsmålen kan slå hårt, men hårdast i socialförsäkringsmålen:

– När det gäller socialförsäkringsmål och enskilda så gör vi bedömningen att det är ännu större negativa konsekvenser för det här kan ju påverka deras allmänna situation. Så vi tycker ju att det är olämpligt att det dröjer med de här målen.

141 000 fall som inte avgjorts
De icke avgjorda fallen i domstolarna har blivit fler. År 2003 var de 127 000 och 2005 var de uppe i 141 000. Det ska jämföras med att det under 2005 avgjordes knappt 300 000 mål i domstolarna.

Mari Andersson berättar att dröjsmålen i skattemålen främst drabbar företag, som får vänta länge på besked om hur de ska deklarera eller vilka skatter de ska betala.

Socialförsäkringsmålen kan handla om utbetalning av livräntor eller arbetslöshetsersättningar, så de kan drabba enskildas ekonomi hårt.

Extrapengar från regeringen
Men nu försöker Domstolsverket att minska mängden icke avgjorda mål, så de ibland årslånga väntetiderna kan kortas. Verket använder extrapengar som det fått av regeringen och rekryterar sedan i våras ny personal.

Domstolsverket hoppas att antalet ej avgjorda mål, ska ha minskat med en fjärdedel, alltså omkring 35 000, till år 2008.

Fp: det behövs än mer pengar
Justitieutskottets ordförande folkpartisten Johan Pehrson välkomnar Domstolsverkets satsning men menar att antalet ej avgjorda mål minst borde halveras, för att väntetiderna ska bli rimliga och att domstolarnas behöver mer resurser också på längre sikt. Annars riskerar åter högarna växa, och den situationen är ett hot mot rättsäkerheten menar han.

– Det allvarligaste är att man får en kvalitetsförsämring, det vill säga personer som inte ska dömas riskerar att dömas på felaktiga grunder. Men också det att människor som är skyldiga inte kan fällas till ansvar därför att bevisningen har blivit sämre för att tiden har gått sedan gärningen inträffade.

– Men det är också så att människor inte ska behöva vänta på att få sin sak prövad så länge som det är idag, säger Johan Pehrson.

Kristoffer Morén
kristoffer.moren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".