Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Många vallöften saknar finansiering

Publicerat onsdag 16 augusti 2006 kl 06.06

Det är nu en månad kvar till valet och partierna presenterar allt fler vallöften. Många löften kommer att sakna direkt finansiering och de skulle kunna vara ett hot mot den svenska ekonomin och statsfinanserna.

Jan Häggström, chefsekonom på Handelsbanken, är dock inte orolig, även om vallöftena kan kosta tiotals miljarder.

– Jag är inte orolig för att vi får en överhettning om man nu skulle släppa på lite mera med statsfinanserna, säger han.

Är detta ett ovanligt bra och enkelt år för politikerna att driva valrörelse i Sverige?

– Det är klart att det är mycket mer tacksamt att driva valrörelse när man har ett utrymme.

Jan Häggström tror inte att kostsamma vallöften leder till direkt överhettning, trots stark konjunktur.

Räntehöjningar kyler av ekonomin
Orsaken är att Riksbanken redan lovat räntehöjningar som kyler ekonomin. Blir vallöftena stora kommer räntehöjningarna lite snabbare och balanserar den i grunden goda ekonomin.

Häggström tror inte heller att statens egen budget stoppar ofinansierade vallöften. Statliga myndigheter spår ett överskott på kanske mellan 50 och 60 miljarder kronor i statsbudgeten nästa år och då finns utrymme för löften även där.

– Man har ju sagt att man ska hålla ett mål på två procents överskott över en konjunkturcykel och jag tror att man med råge hamnar på det. Så det finns ändå ett betydande utrymme innan man börjar tumma på det målet, säger Jan Häggström.

Och då talar vi om ett antal miljarder kronor eller tiotals miljarder?

– Ja, det skulle man kunna säga att det ryms inom den ramen.

Oro för effekten på ekonomin
Statliga Konjunkturinstitutets generaldirektör Ingemar Hansson delar synen att ekonomin är god, men är ändå mer orolig än Jan Häggström för effekten på ekonomin av ofinansierade vallöften.

– Jag tror inte att Sverige kommer in i någon inflationsspiral på grund av detta men det blir ett läge där de offentliga finanserna blir lite sämre och räntan blir lite högre än i annat fall. Då tycker vi att det är bättre med en utveckling där de offentliga finanserna förblir starka och där räntan inte behöver höjas fullt så mycket som i fall man gör stora ofinansierade reformer, säger Ingemar Hansson.

Hansson tycker alltså att vallöften ska finansieras med besparingar eller skattehöjningar för att undvika räntehöjningar. Dessutom tror han att statens överskottsmål är hotat utan finansiering.

– I förhållande till det mål som riksdagen har satt upp på två procents sparande är reformutrymmet förhållandevis begränsat, säger han.

Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".