Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Trögt tillsätta plusjobben i flera län

Publicerat torsdag 17 augusti 2006 kl 12.30

Det är stora skillnader mellan länen i hur man har lyckats sätta långtidsarbetslösa i plusjobb. Och samarbetsklimatet mellan fack och arbetsgivare har haft stor betydelse för hur det har gått.

Sämst i landet är Halland där bara en tredjedel av plusjobben har tillsatts.

– Ju fler fackförbund som har varit involverade i det, desto längre tid har det tagit.  Och när väl avtalet har skrivits, ska vi börja anvisa personer, där den arbetstagare som är aktuell kanske vill ha en högre lön. Då kan vi inte tillsätta platsen förrän löneförhandlingen är klar, säger Niclas Gustafsson som är plusjobbsansvarig på länsarbetsnämnden i Halland. 

Trögt överlag
Det har över lag gått trögt att sjösätta regeringens satsning på plusjobbb, alltså subventionerade jobb för långtidsarbetslösa.  

Målet är att drygt 20 000 arbetslösa ska bli sysselsatta i den här åtgärden, men hittills har man bara nått halvvägs.  

Sämst till ligger Norrbotten, Västmanland, Sörmland och Halland som i juli hade tillsatt färre än 40 procent av platserna. 

Avtalsförhandlingar sinkar 
Både arbetsförmedlingen och Kommunals företrädare anger utdragna avtalsförhandlingar som skäl till att det har gått så trögt, men också att arbetsgivarna har satt igång en alltför omständlig rekryteringsprocess.  

– Ibland har vi nästan trott att de skulle anställa en förvaltningschef, så mycket tid har man lagt ned på att intervjua blivande plusjobbare, säger Lena Ottosson är ordförande för Kommunal i Halland. 

Facken med tidigare
Niclas Gustafsson på länsarbetsnämnden i Halland säger att det troligen hade blivit mindre bråk om avtalen om facken hade kopplats in i ett tidigare skede.

Det är vad man gjorde både Blekinge län, som är det enda län som tillsatt alla sina plusjobb och i Värmland där man tillsatt 80 procent av jobben. Här har å andra sidan de flesta plusjobbarna gått med på minimilönen 15 000 kronor.  

Men att skulle vara skälet till att så många har anställts, tror inte Magnus Pettersson, avdelningsordförande för Kommunal i Blekinge. 

– Vi har krävt att man ska följa det lokala löneavtalet som finns, och mig veterligen har man gjort det, säger han.  

Helena Gunnarsson
helena.gunnarsson@sr.se 

Research: Sandra Foresti
sandra.foresti@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".