Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Valutaavgift vid fondköp ofta dold

Publicerat torsdag 17 augusti 2006 kl 05.55

Banker och fondbolag har i åratal tagit ut dolda valutaavgifter utan att informera kunderna. När en kund köper en utländsk fond genomförs en växling. Banken eller fondbolaget kan då passa på att ta ut en dold valutaavgift av kunden. Ekots undersökning visar att nästan ingen redovisar kostnaderna tydligt för kunderna.

– Jag tycker att kunden har blivit lurad, åtminstone när säljarna säger att de har noll i avgifter, att de inte har några andra avgifter än fondbolagens egna, säger Jonas Lindmark, analyschef på Morningstar som granskar fondbranschen.

– Sedan finns det i själva verket en extra valutakostnad som i praktiken är en avgift för kunden och som man inte har berättat om. Då tycker jag att kunden är lurad.

Det har blivit allt vanligare att banker säljer utländska fonder till svenska fondsparare. Ofta handlas utländska fonder i en annan valuta än svenska kronor och då växlar banken för kundens räkning.

Kurs anges inte
Och det är här, i samband med växlingen, som det går att ta ut en dold avgift, för till skillnad mot om en kund till exempel köper resevaluta, anges normalt inte växlingskursen då kunden köper en utländsk fond.

Enligt Fondbolagens förening har spararna redan idag cirka 100 miljarder kronor investerade i fonder i utländsk valuta.

Och med de valutaavgifter banker och andra mellanhänder tar ut, kan spararna hittills ha betalt hundratals miljoner kronor eller kanske till och med miljardbelopp i dolda växlingsavgifter.

Rätt till information
Enligt Joakim Schaaf, rättschef på statliga Finansinspektionen, har kunderna rätt till information om avgifterna.

– Man ska få veta vad det kostar när man växlar för att köpa en utländsk fond. Du ska veta vilka kostnader du drar på dig när du ska köpa en fond.

– Sedan vet du ju aldrig exakt vad du kommer att få betala för pris för fonden, priset kanske sätts först i slutet av dagen, men du måste ju få veta vilka kostnader det bär med sig, ifall mellanhanden tar en avgift för att hjälpa dig, ifall mellanhanden lägger på ett påslag för att växla valuta, eller vad det nu kan vara.

Tydlig information saknas
Trots Finansinspektionens krav på öppenhet informerar inte banker och andra mellanhänder tydligt om valutaavgifter.

Ekots undersökning visar att allra störst valutapåslag har nätmäklaren Fondmarknaden.se, som tar ut en mellanskillnad i valutakurs på hela två procent.

Dyraste bank är Skandiabanken, som har en mellanskillnad upp till cirka en procent. Men Peter Friberg, chef för fondprodukter, försvarar Skandiabankens valutaavgifter.

– Jag tycker att vi har haft en riktig princip och att det egentligen inte finns någon anledning att vara besviken på att vi har en smal marginal mellan sälj- och köpkurs som är det normala à vista-priset i hushållsledet på det här, säger Peter Friberg.

Så ni kommer inte att betala tillbaka några pengar?

– Inte som jag ser det idag.

Micael Kallin
micael.kallin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".