Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Möjligt skadestånd för terrorlistad

Publicerat fredag 18 augusti 2006 kl 16.45

Efter fem år på FN:s sanktionslista ströks svensken Ahmed Yusuf från listan på torsdagen. Utan att få sin sak rättsligt prövad har han inte kunnat komma åt sina pengar, och inte fått resa fritt. Enligt professor Ove Bring borde Ahmed Yusuf kunna vända sig direkt till FN och begära skadestånd.

– Jag tycker det i första hand ska riktas till FN. Det är FN:s säkerhetsråd som har tagit ett juridiskt bindande beslut, med verkan för EU, med verkan för Sverige, med verkan för banker i Sverige. Det är genom just detta kollektiva beslut i FN:s högkvarter som den här olyckliga effekten har åstadkommits, säger Ove Bring, professor i folkrätt.

– Jag tycker att det borde inges en skadeståndsanmälan till FN:s högkvarter i New York, med åberopande av artikel 24 i FN-stadgan, som säger att säkerhetsrådet ska leva upp till stadgans principer och målsättningar, däribland respekten för de mänskliga rättigheterna, som inte har fungerat i det här fallet.

Ahmed Yusuf och hans advokat Thomas Olsson har ännu inte bestämt om de ska söka skadestånd för de år Yusufs liv var så kringskuret, på grund av anklagelser han inte kunde få prövade.

Brutit mot egna regler
Men enligt Ove Bring har FN har alltså brutit mot sina egna regler genom att fatta beslut om sanktionerna.

Men eftersom det saknas en juridisk institution som kan pröva detta, återstår den goda viljan hos FN:s ledning – om det nu ska bli något skadestånd.

– Det finns egentligen inte någon juridisk process i FN, det finns inte någon domstol man kan dra det här inför, utan det blir att försöka övertala generalsekreteraren och hans sekretariat att säkerhetsrådet har gjort fel och att FN som sådant har en skyldighet.

– Möjligen kan Kofi Annan tycka att det är värt att ta ett moraliskt beslut i den här situationen och inte få stöd i säkerhetsrådet för detta, för det kommer han inte att få, han måste i så fall med sitt sekretariat ta ett eget beslut.

Men går det att säga någonting om utsikterna att få skadestånd på det här viset?

– Jag tror inte att det är särskilt stor chans. Då kan man gå vidare, exempelvis till den svenska regeringen, och säga att när det nu inte går i FN, har svenska regeringen möjlighet att, utan att ta på sig något juridiskt ansvar, ändå av humanitära och andra skäl ge skadestånd, ex gratia som vi jurister säger, det vill säga utan att man har någon juridisk skyldighet att göra det, säger Ove Bring.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".