Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Alltför få utlandsfödda har sysselsättning

Publicerat fredag 25 augusti 2006 kl 11.00

Sedan före förra valet har regeringens ambition att de som är födda utomlands ska ha samma sysselsättningsgrad som de som är födda i Sverige, det vill säga ha ett jobb eller vara i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, men skillnaden är fortfarande stor, och det finns inga tecken på att den krymper.

– Det är synd och skam att det står kvar och stampar på de här nivåerna. Det tycker jag inte är acceptabelt, säger professorn och arbetsmarknadsforskaren Lars Magnusson vid Uppsala universitet.

Vad beror det på?

– Ytterst den stora arbetslösheten men också att man inte har lyckats med anti-diskrimineringspolitiken och att få mer utlandsfödda in i arbetskraften.

Ungefär 80 procent av de arbetsföra födda i Sverige är sysselsatta. Motsvarande siffra för människor födda utomlands är ungefär 65 procent.

Krävs 136 000 i jobb
För att människor födda utomlands ska nå lika hög sysselsättning som inrikes födda krävs att 136 000 av dem får jobb eller hamnar i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Det visar den senaste arbetskraftsundersökningen från Statistiska centralbyrån.

Att svenskfödda och utlandsfödda ska ha jobb i samma utsträckning, har regeringen sagt under hela mandatperioden. Men i verkligheten står man och stampar.

Skillnaden mellan grupperna har i stort sett varit oförändrad det senaste året, trots att man enligt arbetsmarknadsforskaren Lars Magnusson haft ett bra läge till åtminstone en viss utjämning i och med den goda konjunkturen.

– Med en starkare jobbtillväxt hade det säkert varit möjligt.

Orback pekar på fler i jobb
Men regeringens integrationsminister Jens Orback talar hellre om det som åstadkommits än om de problem som återstår.

Och han tycker att Sverige är bättre på att få in invandrare på arbetsmarknaden än många andra länder:

– Vi ligger bättre till i sysselsättningsgraden än Frankrike, England, Tyskland och Danmark. Nu, med de senaste siffrorna, är det frågan om vi inte också passerar Kanada.

– Bara under den senaste mandatperioden har vi fått 106 000 fler utrikes födda i sysselsättning. Det är väldigt positivt. Vi kan också se att arbetslösheten faller snabbare för utrikes födda än för inrikes födda, men vi måste göra mycket mer, säger Jens Orback.

Det låter lite som om du är nöjd nu?

– Nej, det är jag inte, därför nu ser vi till att vi får fler prova-på-platser, vi har ett bra samarbete med både fack och näringsliv för att ta fram sådana, vi ser till att få bättre validering för utrikesfödda med akademisk examen, så det är klart att vi måste göra mycket, mycket mer

Men även om alla de 120 000 jobb som ssocial-demokraterna har förutspått går till utrikesfödda, så når ni ändå inte målet?

– Alla utrikes födda ska inte in i sysselsättning direkt, därför att många av dem heltidsstuderar, säger integrationsminister Jens Orback.

Men arbetsmarknadsforskaren Lars Magnusson tycker inte att Sverige är något föredöme när det gäller att välkomna personer födda utomlands in på arbetsmarknaden:

– Vi får ju ofta på fingrarna, till exempel av EU att vi är ovanligt dåliga när det gäller att integrera vår utländska arbetskraft in på arbetsmarknaden, säger Lars Magnusson.

Johan Sjöholm
johan.sjoholm@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".