Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kulturkrönikan 27 augusti

Publicerat fredag 25 augusti 2006 kl 14.25

En krönika om  fosterland, folkhem och oberoende.

Selma Lagerlöfs inledning till världssuccén Nils Holgerssons resa, som i år firar 100 år, var ett folkhemsprojekt före folkhemmet, finner Anna Nordlund i tidskriften Parnass, och det menar också Vivi Edström i sin välskrivna bok om Lagerlöf. Med Nils Holgersson ville författaren öka fosterlandskänslan i arbetslöshetens och klassklyftornas Sverige, men sökte också en modern och folklig Sverigebild.

Selma Lagerlöf undvek den mest unkna stormakts - vikinga-och nationalromantiken. Strindberg kunde öppet driva med den . Ändå har vi inte helt gjort upp med gamla drömmar om ren svenskhet, det är inte mer än 60 år sen det officiella Sverige kunde påtala behovet att hindra så kallade undermåliga människor att fortplanta sig. Det framgår av historikern Maja Hagermans bok Det rena landet.

Hagerman fiskar upp en länge livskraftig tysk-svensk självuppfattning med rötter ända ner till slaget vid Teutoburgerskogen år 9 efter Kristus. En seger som visade att ”det nordiska lövverket var äldre och sundare än det vittrande romerska murverket”, som idéhistorikern Simon Schama uttryckt det.

Från stormaktstidens tokhistoriker och Götiska förbundet går linjen fram till Uppsalas rasbiologiska institut, rasistiska skallmätningar och varför inte fram till dagens skinnskallar. Nationaldiktare som Geijer, Tegnér och Rydberg bidrog till idén om den svenska nationella renheten.

Håkan Arvidsson i Svenska Dagbladet tycker sig se linjen skymta ännu i Guillous Arnböcker och Herman Lindquists historieskrivning.

Med den kritiken i bakhuvudet kan man undra : hur göra med de nämnda nationaldiktarna när en så kallad svensk litterär kanon, ett basutbud för skolan, nu är på gång , och diskuteras på kultursidorna ?

DN-skribenten Maciej Zaremba har i boken Den polske rörmokaren samlat sina reportageserier om den svenska arbetsmarknaden, vården och flyktingarna. I kapitlet Du gamla,du sjuka diskuterar författaren ett utbrändhetssverige där sjuktalen växer lika fort som intresset för politik minskar. ”Snart”,skriver Zaremba, ”flåsar Svenska ångestsyndromssällskapet vänsterpartiet i nacken när det gäller medlemsantal”.

Zaremba citerar den distriktsläkare i Jokkmokk, med tysk bakgrund, som antyder att svensk kultur präglas av så stark konflikträdsla att allt färre klarar vanliga kontroverser i arbetslivet.

En ytterligare Sverigediagnos i tiden kommer från stockholmspsykiatern David Eberhard som i den kommande boken I trygghetsnarkomanernas land hävdar att dagens svensk är nerknarkad av trygghetsklimatet : en ständig klient, patient, omsorgs-och bidragstagare som numer kan söka sig till psykakuten bara för en banalt kraschad kärleksrelation. Livet förblir ett riskprojekt om vi så i varje livsskede bär hjälm,säkerhetsbälte och fallskärm, om vi så barnsäkrar, varningstextar och vadderar varje möjlig vardagssituation,menar Eberhard.

Medan Libanon lider prioriterar medierna nyheter om svenskar som evakueras med en lastbåt och lider av dålig lukt under resan, noterar författaren i en DN-intervju.

I boken Är svensken människa ? myntar historikerna Henrik Berggren och Lars Trädgårdh begreppet statsindividualism. Sverige är de oberoende individualisternas land, sammanhållet av en stark stat. Staten har stöttat kvinnors frigörelse såväl som äldres frigörelse från beroendet av anhöriga. Störst av allt är det svenska oberoendet. Svensken vill vara i fred, hon vill lämna andra i fred också. Därav jämlikhetsklimatet, sammanfattar recensenten Lena Andersson i Svenska Dagbladet.

Vill man ha ännu mer svenskhetsläsning kan man välja t.ex. etnologen Åke Dauns fjolårsbok En stuga på sjätte våningen. Också Daun skriver om svenskt oberoende. Också på sjätte våningen i hyreslängan bor vi ännu mentalt kvar i glesbygdsstugan, konstaterar Daun - helst utan insyn och utan grannkontakter.

Johannes Ekman
johannes.ekman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".