Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Centern föreslår ett fjärde gymnasieår

Publicerat lördag 26 augusti 2006 kl 06.07

Centerpartiet föreslår ett nytt frivilligt fjärde gymnasieår. Partiet menar att ett extra år behövs för att eleverna ska få mer praktik och samtidigt kunna komplettera med ämnen de har nytta av.

– Detta kan vara ett bra mellanting mellan det som vi normalt kallar skolan och det som är arbetslivet. Det är en brygga mellan just skolformen och det arbetsliv som vi sedan ska gå in i.

– Vi vill ju att våra barn och ungdomar ska göra rätt yrkesval och då kan det vara bra att få prova på och få chansen att se om jag passar för detta som jag hade tänkt mig. Om jag nu ska utbilda mig till lärare och gå på högskolan kanske jag behöver lite praktiktid så att jag kan få känna om det är det jag vill, säger centerledaren Maud Olofsson.

Mer praktik ökar chanserna att få riktigt jobb tror Olofsson, men mer praktik får inte plats inom den vanliga gymnasieutbildningen.

Ämnen kan kompletteras
Ett fjärde år öppnar också för komplettering med nya ämnen. En som gått vårdgymnasium och vill starta eget kan läsa ekonomi och bokföring. En som gått medieutbildning men vill bli journalist kan skaffa behörighet till journalisthögskolan.

Utbildningen ska vara helt individuell och arbetsgivarna ska få ersättning så att praktiken blir bra. Ett fjärde år kan alltså bli dyrt, men hur dyrt vet inte Olofsson.

– Det som är dyrt i dag är ju att så många ungdomar inte kommer in på arbetsmarknaden och då måste vi göra extra insatser för att de ska få chansen. Sedan tror jag också att vi behöver tänka lite nytt i våra utbildningssystem, säger hon.

Ett komplement
Ett fjärde år ska inte påverka slutbetygen från det tredje året, utan vara ett komplement.

Förslaget har inte diskuterats av den borgerliga alliansen, utan är ett sätt för centern att profilera sig i valrörelsen.

Moderaternas talesman i skolfrågor, Sten Tolgfors, satsar hellre på kvalitet i grundskolan och gymnasiet.

”Kvalitetssänkning viktigast”
– Det viktiga är nu att se till att säkra kvaliteten på den yrkesförberedande utbildningen så att den leder till anställningsbarhet och att det finns respekt från branscherna för att utbildningarna är bra.

– Dessutom måste vi se till att stärka kvaliteten på den studieförberedande utbildningarna eftersom lärosätena säger till oss att förkunskaperna brister numera även efter det att gymnasieskolan har fullgjorts, säger han.

Mats Eriksson
mats.eriksson.ekot@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".