Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Färre svenska barn drabbas av allergier

Publicerat lördag 26 augusti 2006 kl 12.30
Snuva.

Sverige har sedan tidigare en hög andel astma och allergi bland barn. Men nu visar en ny studie av barn och tonåringar i Linköping, att ökningen av astma tycks plana ut.

– Efter vår undersökning som vi gjorde i Linköping 2002 och 1994 så har vi bland 13-14-åringar sett en viss minskning vad gäller astmasymptomen. Det verkar inte öka längre som det har gjort tidigare, säger Hartmut Vogt som är doktorand vid Hälsouniversitetet i Linköping.

Hartmut Vogt svarar för den svenska delen av en stor internationell studie som på lördagen publiceras i den medicinska tidskriften the Lancet.

2 600 undersöktes
I Linköping har 2 600 barn och tonåringar undersökts. De eller föräldrarna fick i två omgångar med sju års mellanrum svara på frågor om de haft symptom på astma, hösnuva eller eksem.  

Andelen barn med astmasymptom sjönk bland de äldre barnen från 12,6 procent till 9,7 procent. I den åldersgruppen hade också antalet fall av eksem minskat.

– Vad det gäller hösnuva har det egentligen varit oförändrat. Där har vi inte sett någon förändring alls. Vad gäller eksem verkar det också minska. Det man undersöker är symptomen. Men man kan ha astma men inga symptom, säger Hartmut Vogt.

För de yngre barnen sågs dock ingen större skillnad när det gäller astma medan förekomsten av eksem hade ökat.

Allergiska sjukdomar har ökat
Allergiska sjukdomar har ökat bland svenska barn sen 10 - 15 år tillbaka. Sverige är tillsammans med Finland det europeiska land som har högst andel allergiker.

Men även om nu färre barn visar symptomen för de här typerna av allergi, så går det inte att veta om det är en ny trend. Inte heller vad minskningen beror på.

– Kruxet med sådana här studier är att man egentligen bara kan säga att ”så här är det” Varför vet vi inte. Det finns många teorier nuförtiden, bland annat att vi har en förändrad livsstil, ändrade kostvanor, vi bor annorlunda. Eller, vilket skulle glädja mig som läkare, att sjukvården blir bättre och bättre på att behandla de här barnen. Det vill säga att de har mindre symptom därför att vi hittar dem, för att medicinerna har blivit bättre, att vi kan motivera våra patienter att ta medicinen. Därför har de mindre symptom fast de har sjukdomen, säger Hartmut Vogt.

Annika Digréus
annika.digreus@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".