Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Oro i norra Israel för nya raketer

Publicerat måndag 28 augusti 2006 kl 12.30
Många hus fick svåra skador av raketbeskjutningen. Foto: Christer Fridén/SR.

I norra Israel ser livet på ytan ut att ha återvänt till det normala efter Libanonkriget. Men i många byar och städer är husfasader och tak söndertrasade av Hizbollahs raketer. Återuppbyggnads- och reparationsarbetena har börjat, men många invånare är fortfarande rädda för att kriget snart är igång igen.

– Jag känner mig inte säker. Vi vet inget om vad som kommer att hända. Jag kanske måste flytta härifrån, men jag har mitt hem och min butik här, säger Ilana Bojer, en rysk invandrare som äger en liten livsmedelsbutik i Kiryat Shmona i norra Israel.

Staden har drygt 20 000 invånare och är en av de orter som drabbades hårdast av Hizbollahs raketbeskjutning.

Ingen dödades
Över 1 000 raketer landade i Kiryat Shmona. Många människor skadades, men ingen dödades.

Omkring 2 000 bostäder fick skador av raketerna. Men det svåraste att hantera just nu är inte den materiella förödelsen utan de psykiska skador många lider av efter att ha varit på flykt eller ha suttit en månad i skyddsrum. 

Kommunledningen i Kiryat Shmona satsar inte bara på att reparera alla förstörda hus utan också på att laga alla trasiga själar, säger kommunens taleskvinna Susan Peretz.

Barn får psykologisk hjälp
– Vi gör allt för att få psykologer och psykiatriker att ta hand om alla, i synnerhet barn, som har fått granatchock och lider av annan oro, och det gäller också vuxna, säger hon.

För att reparera de materiella skadorna på till exempel hem, skolor och industrier träder staten in och hjälper till med kostnaderna. Man räknar med att det kommer att kosta omkring 20 miljarder kronor.

Till det kommer över sex miljarder för att stöda näringslivet i norra Israel efter att det har legat i stort sett nere under det drygt månadslånga kriget.

Många bidrar till återuppbyggnaden
Men inte bara den israeliska staten utan också många frivilligorganisationer både i och utanför Israel bidrar till återuppbyggnaden.

Däremot vill Israel inte ha någon hjälp av till exempel EU eller andra stater.

– Vi ber inte om medlidande. Vi är ett starkt folk. Vi har gjort det här förut, nu gör vi det igen, säger Susan Peretz.

Christer Fridén, Kiryat Shmona
christer.friden@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".