Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

RÅ tveksam till utländska jurister

Publicerat torsdag 18 juli 2002 kl 11.59
Riksåklagaren, RÅ, är tveksam till förslaget att snabbutbilda utländska jurister så att dom ska kunna verka i Sverige. Ekot har tidigare berättat att Högskoleverket och Integrationsverket vill införa en kortare vidareutbildning för jurister från andra länder.
Riksåklagarens utbildningschef Maud Pihlqvist ser gärna en mer integrerad juristkår, men hon är skeptisk till snabbkurserna. Rättssystemen mellan länder skiljer sig åt alltför mycket, anser hon. – Problemet är nog tyvärr att det är så olikt; vad har du för användning av din juristexamen från Libananon? Vad finns det i den som har nåt värde här? Det svenska rättssystemet anses av Högskoleverket och Integrationsverket vara alltför hårt reglerat. En invandrad jurist måste gå om nästa hela grundutbildningen här, samt sitta i ting i två år - och vara svensk medborgare för att få verka som till exempel domare eller åklagare. Hinder synas 2 000 utländska jurister utestängs på detta sätt från svensk arbetsmarknad, trots att det finns ett ökande behov av just jurister med kunskaper om utländsk rätt. Många har redan lång utbildning och många års yrkeserfarenhet bakom sig. Dom båda verken har därför inlett en granskning av vilka hinder som finns för dom invandrade juristerna och inlett diskussioner med universitet och högskolor gällande en kortare vidareutbildning för utlandsexaminerade jurister. Deras utbildning, men framför allt deras kompetens och erfarenheter, bör kunna utnyttjas även i svenska rättssalar, menar myndigheterna. Juridik inte medicin Men Maud Pihlkvist vid Riksåklagaren, som ansvarar för samtliga åklagare i Sverige, anser det inte vara fullt så enkelt. Alla rättssystem är unika och utländsk kompetens har nog tyvärr alltför lite relevans för svenska förhållanden, anser hon. Det allra viktigaste är att rättssystemen är nationella. Det är inte så att det liknar till exempel medicin där människokroppen ser likadan ut runt hela jordklotet och man kan studera biologi eller datavetenskap och det är samma sak. Rättssystemen är olika. ”Intellektuell arrogans” Dragan Milos jobbade i många år som domare vid Sarajevos tingsrätt i Bosnien, innan kriget kom å tvingade honom på flykt. I dag driver han en städ- och fastighetsservicefirma i Botkyrka söder om Stockholm. Han håller med om att rättssystemen mellan länder är olika, men det finns oxå många likheter, tycker han, och välkomnar kortutbildningar för dom som redan är jurister - om än med erfarenhet utomlands ifrån. Både här i Sverige och där, i gamla Jugoslavien, går man igenom en massa internationella grejer, både historiskt och praktiskt, säger Dragan Milos. Stora skillnader finns säkert, men inte alls så stora att man skulle vara tvungen att lära sig allt från början. Det finns en sån intellektuell arrogans mot andra utbildningssystem.
Anna Lithander, Ekot
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.