Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Rättsskydd för hotade växter införs

Publicerat tisdag 12 september 2006 kl 06.00
Fridlysta växter behöver skydd

Vid årsskiftet införs hårdare straff för brott som gäller skyddet av växter och djur. En ny paragraf om artskyddsbrott förs in i Miljöbalken. Lagen omfattar också den illegala handeln med utrotningshotade växter och djur.

Det innebär att det är straffbart att förstöra ägg och boplatser, gräva upp fridlysta växter eller ödelägga växtplatser.

Straffet för grovt artskyddsbrott blir lägst sex månader och högst fyra år. 
 
– Vid det grova jaktbrottet, som ibland kan röra samma djurarter som artskyddsbrottet kan göra, har man ett maxstraff på fyra års fängelse. Nu har vi samma straffsats för båda typerna av brott och det innebär givetvis en helt annan dignitet för den här typen av brottslighet, säger Gunnar Grönkvist, kriminalinspektör vid Rikskriminalen, som är specialiserad på brott som gäller utrotningshotade växter och djur.
 
Fredar djur och växter
Artskyddsbrott är när man olagligt skadar, dödar eller fångar vilda djur, förstör deras fortplantningsområden och boplatser och när man gräver upp fridlysta växter eller ödelägger växtplatser. 

Lagen omfattar också den lönsamma handeln med hotade växter och djur. 

Lagstiftningen är snårig med många EU-förordningar och den internationella CITES-konventionen om handeln med utrotningshotade växter och djur.

– Det handlar om uppemot 20 000 djurarter om vi pratar om de internationella listorna med skyddade djur och växter. Som det är i dag är det ganska få befattningshavare inom tull och polis som kan någonting om det här, säger Gunnar Grönkvist.

Svårt kontrollera importen
Numera vet de flesta turister att man inte ska köpa leopardpälsar, elefantfötter för att använda till askfat eller fjäderprydnader, som kommer från utrotningshotade papegojor. Mer svårkontrollerat är det när olika tropiska träslag eller utrotningshotade växter förekommer i olika produkter.

– Det kan vara träprodukter, exempelvis musikinstrument eller prydnadsföremål som kommer till Sverige och importeras som färdiga produkter. Då har importören ingen aning om vad det är för träslag, säger Gunnar Grönkvist.
 
– Det kan också röra sig om hälsokostpreparat som har delar av djur och växter som är skyddade men det har egentligen aldrig varit någon större tillsyn av de här produkterna. 
  
Ingen praxis
Landets miljöpoliser och miljöåklagare kommer under hösten att få utbildning i den nya lagstiftningen. Sedan dröjer det innan det finns några rättsfall, som definierar vad som ska räknas som grovt artskyddsbrott.
 
I förarbetena till lagen sägs att verksamheten ska ha arten av att vara yrkesmässig och systematisk för att räknas som grovt brott.
 
– Det här är något som rättspraxis får utvisa i en framtid, säger Gunnar Grönkvist.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".